Utstationerad arbetskraft inom bygg och tillverkning ökar
Under 2025 ökade antalet utstationerade arbetstagare i Sverige påtagligt. Totalt uppgick antalet till närmare 75 000 personer, jämfört med cirka 68 600 året innan. Det motsvarar en ökning med omkring 6 400 arbetstagare, vilket tydligt visar på en växande efterfrågan på tillfällig arbetskraft från andra EU-länder.
Ökningen är särskilt kopplad till sektorer där behovet av arbetskraft är stort och ofta projektbaserat, såsom byggverksamhet och tillverkningsindustri.
Ursprungsland – fortsatt dominans från Europa
De största grupperna av utstationerade arbetstagare kom, liksom tidigare år, från Tyskland, Polen och Litauen. Varje land stod för omkring 10 000 arbetstagare i Sverige under året.
Litauen utmärkte sig genom den största ökningen, med drygt 2 000 fler arbetstagare jämfört med 2024. Även Finland visade en betydande uppgång, med cirka 1 400 fler utstationerade arbetstagare. Detta tyder på en ökad rörlighet inom närområdet och en förstärkt integration av den europeiska arbetsmarknaden.
Sammantaget speglar utvecklingen hur företag i Sverige i högre grad använder sig av internationell arbetskraft för att möta efterfrågan, särskilt i perioder av intensiv produktion eller stora investeringsprojekt.
Bygg och industri i centrum för ökningen
Byggsektorn fortsatte att vara den enskilt största mottagaren av utstationerad arbetskraft. Under 2025 ökade antalet utstationerade inom bygg med närmare 3 900 personer jämfört med året innan. Detta hänger sannolikt samman med ett stort antal pågående byggprojekt, inte minst inom infrastruktur och industrietableringar.
Även tillverkningsindustrin visade en kraftig uppgång, med cirka 3 000 fler utstationerade arbetstagare än 2024. Industrins behov av specialiserad kompetens och flexibilitet i bemanning bidrar till att efterfrågan på utstationerad arbetskraft ökar.
IT- och kommunikationstjänster fortsatte att vara en viktig sektor, med omkring 6 500 utstationerade arbetstagare. Här var nivån relativt stabil jämfört med föregående år, vilket tyder på en redan etablerad och kontinuerlig användning av internationell kompetens.
I kontrast till detta minskade antalet utstationerade inom jordbruk, skogsbruk och fiske kraftigt. Antalet var nästan hälften så stort som året innan, vilket framför allt kan kopplas till en minskning inom bärplockning. Detta kan bero på förändrade arbetsvillkor, efterfrågan eller tillgång på arbetskraft inom den sektorn.
Stora regionala skillnader
Utvecklingen av utstationerad arbetskraft varierade kraftigt mellan olika regioner i Sverige. Den mest markanta ökningen återfanns i Norrbottens län, där antalet utstationerade arbetstagare ökade med cirka 5 800 personer. Detta är en mycket stor förändring och speglar sannolikt omfattande industri- och bygginvesteringar i regionen.
Även Västra Götalands län (+2 700) och Gävleborgs län (+2 200) visade tydliga ökningar. I dessa regioner kan ökningen kopplas till både industriell verksamhet och större byggprojekt.
Ser man till befolkningens storlek sticker särskilt kommunerna Boden och Gävle ut, där ökningen av utstationerade arbetstagare varit mycket stor i relation till antalet invånare. Detta visar hur enskilda projekt kan få stor lokal påverkan.
Samtidigt noterades en kraftig minskning i Västerbottens län, särskilt i Skellefteå. Detta tyder på att behovet av utstationerad arbetskraft snabbt kan förändras beroende på projektens livscykel – från uppbyggnadsfas till mer stabil drift.
Vad är en utstationerad arbetstagare?
En utstationerad arbetstagare är en person som normalt arbetar i ett annat land men som tillfälligt utför arbete i Sverige på uppdrag av sin arbetsgivare. Det kan till exempel handla om en byggarbetare från Polen, en industrispecialist från Litauen eller en IT-konsult från Tyskland.
Utstationering är ett viktigt inslag i EU:s inre marknad och möjliggör för företag att tillhandahålla tjänster över gränserna samtidigt som arbetskraft kan röra sig dit behovet finns.
Utstationeringsregistret – kontroll och transparens
För att säkerställa att arbetsvillkor, arbetsmiljö och regelverk följs måste alla utstationerade arbetstagare registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister.
Registreringen görs av den utländska arbetsgivaren via en e-tjänst och innehåller uppgifter om bland annat:
- var arbetet ska utföras
- hur länge uppdraget pågår
- vilken verksamhet det gäller
Registret används av myndigheter som ett verktyg för tillsyn och kontroll. Det bidrar till att motverka osund konkurrens, säkerställa att regler följs och skapa en mer rättvis arbetsmarknad för både svenska och utländska arbetstagare.
Sammanfattande reflektion
Ökningen av utstationerade arbetstagare under 2025 visar tydligt hur beroende vissa branscher och regioner i Sverige är av internationell arbetskraft. Särskilt stora investeringar inom industri och bygg driver efterfrågan.
Samtidigt illustrerar de regionala variationerna att behovet är starkt kopplat till enskilda projekt och kan förändras snabbt över tid. Detta ställer krav på både flexibilitet i arbetsmarknaden och effektiv tillsyn för att säkerställa goda arbetsvillkor.
Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.