Tio år med föreskrifter för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som trädde i kraft den 31 mars 2016, är internationellt sett unika i sitt slag. Sedan införandet har de utgjort en central grund i myndighetens tillsyn. Reglerna har tillämpats i drygt 9 000 inspektionsärenden, där cirka 13 300 krav har riktats mot arbetsgivare. Totalt har nästan 29 500 hänvisningar gjorts till föreskrifterna.

Vård och omsorg är den sektor där OSA-reglerna fått störst genomslag. Här har över 8 500 hänvisningar gjorts, vilket speglar både omfattningen av arbetsmiljöutmaningar och behovet av strukturerat förebyggande arbete.

Föreskrifterna fokuserar på hur arbetet organiseras, leds och resurssätts. Syftet är att förebygga ohälsa kopplad till exempelvis hög arbetsbelastning, arbetstidens utformning och kränkande särbehandling – faktorer som ofta ligger bakom stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro.

Systematik – den avgörande utmaningen
Under de år som gått har Arbetsmiljöverket följt upp hur OSA-reglerna används och vilka effekter de ger. Parallellt har myndigheten analyserat hinder i tillämpningen, genomfört riktade tillsynsinsatser och arbetat med kunskapsspridning. Trots detta kvarstår betydande utmaningar.

Den centrala svårigheten handlar inte om brist på regelverk, utan om bristande systematik i det praktiska genomförandet. Att skapa balans mellan verksamhetens krav och tillgängliga resurser är fortfarande en av de största utmaningarna i många organisationer.

OSA är en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), vilket innebär att arbetsgivare löpande ska identifiera, bedöma, åtgärda och följa upp risker – även sådana som rör organisation och sociala förhållanden. I praktiken får dock dessa frågor ofta lägre prioritet än fysiska risker.

Ett återkommande problem är att ansvaret för OSA-arbetet i stor utsträckning läggs på första linjens chefer. Dessa saknar inte sällan både mandat, resurser och organisatoriskt stöd för att hantera grundläggande obalanser i verksamheten. Samtidigt ligger många av de avgörande besluten högre upp i organisationen.

Ledningens ansvar och behovet av styrning
För att OSA-arbetet ska få genomslag krävs att högsta ledningen tar ett tydligt ansvar. Arbetsmiljöfrågorna behöver integreras i den strategiska styrningen – i beslut om organisering, bemanning och resursfördelning.

Den organisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön är ömsesidigt beroende. Brister i en del påverkar helheten. Ett effektivt arbetsmiljöarbete kräver därför ett helhetsperspektiv, där arbetsmiljö inte behandlas som en sidofråga utan som en del av kärnverksamhetens kvalitet och hållbarhet.

Dialog som verktyg för tidig upptäckt
En fungerande dialog är en grundförutsättning i OSA-arbetet. Regelbundna samtal mellan chefer och medarbetare, liksom mellan olika ledningsnivåer, gör det möjligt att tidigt identifiera risker – exempelvis ohållbar arbetsbelastning eller problem i den sociala arbetsmiljön.

Utan en sådan dialog riskerar signaler att missas, vilket i förlängningen kan leda till både ohälsa och försämrad verksamhetskvalitet.

Förutsättningar för ett effektivt OSA-arbete
För att det förebyggande arbetet ska fungera i praktiken krävs:

• att högsta ledningen har tillräcklig kunskap om OSA och prioriterar frågorna strategiskt
• att chefer nära verksamheten har mandat, resurser och stöd att agera
• att det finns en kontinuerlig och strukturerad dialog om krav, resurser och konsekvenser
• att åtgärder dokumenteras, följs upp och utvärderas systematiskt

Förebyggande arbete i praktiken
Arbetsbelastning: Säkerställ balans mellan krav och resurser. Vid obalans krävs antingen minskade krav eller förstärkta resurser, exempelvis genom omprioriteringar, kompetensstöd eller ökad bemanning.
Arbetstid: Utforma arbetstider med hänsyn till hälsa. Skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och ständig tillgänglighet innebär kända risker som behöver hanteras aktivt.
Kränkande särbehandling: Arbeta förebyggande genom tydliga ställningstaganden och fungerande rutiner. Det ska vara klart hur stöd ges till den som utsätts och hur situationer hanteras.

Här finner Ni mer information.

Här finner Ni information om hur ohälsosam arbetsbelastning kan leda till för tidig död.

Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.