Sveriges genomförande av EU-krav – gold-plating
Svenskt Näringsliv står tillsammans med Näringslivets regelnämnd bakom flera rapporter och ett riksdagsseminarium där man granskar hur Sverige implementerar EU:s krav.
Organisationerna konstaterar att Sverige ofta adderar egna regler till de lagar som beslutas på EU-nivå. Konsekvensen är extra kostnader för företagen. Företeelsen går under begreppet gold-plating. Som exempel lyftar de upp implementeringen av hissdirektivet som nyligen infördes genom ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar. EU-kommissionen ville minska risken för klämskador i nya hissar. Resultatet blev EU:s hissdirektiv, enligt vilket nya hissar ska utrustas med innerdörrar. I gamla hissar kan varningsskyltar och fotocellslösningar användas. Ansvarig svensk myndighet valde dock att införa krav på innerdörrar i alla hissar, nya som gamla. Därmed har Sverige gått längre i sitt genomförande av hissdirektivet än övriga EU-länder. Resultatet är att många helt fungerande hissar har fått bytas ut, till en kostnad om cirka två miljarder kronor.
Näringslivets regelnämnd konstaterar i rapporterna att det är fullt tillåtet för en medlemstat att "förgylla" EU:s krav men ifrågasätter behovet av att göra det, hur Sverige gör det och konsekvenserna av att göra det i den utsträckning som Sverige gör. Hälften av reglerna som styr företagens vardag kommer från EU. EU-kommissionen har konstaterat att gold-plating står för 32 procent av de administrativa regelkostnaderna för företagen i EU. Bara de administrativa regelkostnaderna för företagen uppgår till cirka 100 miljarder kronor per år i Sverige.
Här finner Ni rapporten Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning.
Informationen kommer från Svenskt Näringsliv och Näringslivets regelnämnd.
Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.