Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter

Regeringen beslutade den 1 april att införa en nationell förteckning över invasiva främmande arter samt att anta en ny förordning på området. Förordningen träder i kraft den 15 maj 2026 och innebär ett tydligt förstärkt regelverk för att förebygga och hantera spridningen av arter som kan orsaka skador på miljö, ekonomi och samhälle.

Den nationella förteckningen utgör ett komplement till EU:s befintliga lista över invasiva främmande arter. EU:s regelverk baseras på en övergripande riskbedömning på unionsnivå, vilket innebär att arter som är problematiska i enskilda medlemsstater inte alltid inkluderas. Genom att införa en nationell lista skapas nu möjlighet att identifiera och reglera arter som utgör en särskild risk i svenska ekosystem, både på land och i vatten.

Ett centralt syfte med den nationella förteckningen är att möjliggöra tidigare och mer riktade insatser. Genom att agera innan arterna etablerar sig eller får stor spridning kan kostsamma och ofta ineffektiva bekämpningsåtgärder i ett senare skede undvikas. Detta är särskilt viktigt eftersom invasiva arter ofta konkurrerar ut inhemska arter, förändrar livsmiljöer och kan orsaka långsiktiga skador på biologisk mångfald.

Införandet av förteckningen sker inom ramen för en uppdaterad svensk förordning om invasiva främmande arter. Som en del av detta arbete har riksdagen också beslutat om ändringar i miljöbalken och inregränslagen (1996:701). Dessa lagändringar syftar till att skapa tydligare rättsliga verktyg för tillsyn, kontroll och ingripanden.

De arter som omfattas av den nationella förteckningen blir föremål för omfattande restriktioner. Som huvudregel är det förbjudet att avsiktligt:

• föra in arterna i Sverige
• hålla eller föda upp dem, även i slutna system
• transportera dem, utom i samband med utrotning
• sälja, använda eller utbyta dem
• låta dem reproducera sig eller odlas
• släppa ut dem i naturen

Den nationella förteckningen omfattar totalt 34 arter, varav nio är landlevande och 25 vattenlevande:
Landlevande arter:
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
Vresros (Rosa rugosa)
Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
Strandkotula (Cotula coronopifolia)
Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Höstgullris (Solidago gigantea)

Vattenlevande arter:
Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
Silverruda (Carassius gibelio)
Muksun (Coregonus muksun)
Peledsik (Coregonus peled)
Vattenpest (Elodea canadensis)
Amerikansk hummer (Homarus americanus)
Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
Väderfiskar (Misgurnus spp., 10 arter)
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
Sjögull (Nymphoides peltata)
Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
Knölskallelöja (Pimephales promelas)
Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
Apelsinläpp (Rapana venosa)
Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)

Sammantaget innebär den nya regleringen att Sverige får ett mer flexibelt och situationsanpassat system för att hantera invasiva arter. Genom att kombinera EU:s regelverk med en nationell förteckning stärks möjligheterna att skydda biologisk mångfald och minska risken för långsiktiga skador på ekosystemen.

Här finner Ni mer information.

Informationen kommer från Naturvårdsverket.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.