Sveriges första nationella förteckning – invasiva arter
Den 15 maj började en ny svensk förordning om invasiva främmande arter att gälla. I samband med det infördes också Sveriges första nationella förteckning över invasiva arter, som omfattar 34 växt- och djurarter. Syftet är att stärka möjligheterna att förebygga och bekämpa arter som orsakar problem i svenska ekosystem men som inte omfattas av EU:s gemensamma regelverk.
Den nationella förteckningen fungerar som ett komplement till EU:s lista över invasiva främmande arter och gör det möjligt att införa åtgärder mot arter som bedöms vara särskilt skadliga utifrån svenska förhållanden.
För de arter som finns upptagna på den svenska förteckningen gäller bland annat förbud mot att medvetet sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut dem i naturen. Reglerna syftar till att minska risken för spridning och begränsa de ekologiska och ekonomiska skador som invasiva arter kan orsaka.
Den nya förordningen ska stärka det praktiska arbetet med invasiva arter både på land och i vattenmiljöer. Fokus ligger på arter som utgör ett särskilt hot mot biologisk mångfald, ekosystem eller inhemska arter i Sverige.
Skillnaden mellan den nationella förteckningen och EU:s motsvarande lista handlar framför allt om hur riskerna bedöms. EU:s förteckning bygger på vilka arter som bedöms utgöra ett hot på unionsnivå, medan den svenska förteckningen utgår från nationella ekologiska och geografiska förutsättningar.
Det innebär att vissa arter som kanske inte anses vara ett stort problem i andra delar av Europa ändå kan omfattas av svenska regler eftersom de riskerar att orsaka betydande skador i svenska miljöer. Genom den nationella förteckningen får svenska myndigheter och andra aktörer bättre möjligheter att agera mot dessa arter utifrån svenska behov och förhållanden.
Informationen kommer från Naturvårdsverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.