Sammanfattning över lagändringar vid årsskiftet 2009/2010 del 2
Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första januari. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.
Justitiedepartementet
Förtursförklaring i domstol
Från den 1 januari 2010 gäller en ny lag om förtursförklaring i domstol som syftar till att förbättra den enskilde partens möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol (prop. 2008/09:213). En ansökan om förtursförklaring kan göras beträffande alla typer av mål och ärenden i domstol. Om handläggningen av målet eller ärendet har oskäligt fördröjts, ska målet eller ärendet förklaras ha förtur i domstolen. Beslut om förtursförklaring avgörs av domstolschefen.
Bättre möjligheter att välja rättsligt biträde
Den 1 januari 2010 görs ändringar i rättegångsbalken och rättshjälpslagen som innebär att enskilda får bättre möjlighet att välja det rättsliga biträde han eller hon vill ha, även om det rättsliga biträdet har sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanteras (prop. 2008/09:232). Den enskilde och biträdet kan komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för sådana kostnader. För att det inte ska råda osäkerhet om merkostnaderna kan ett förhandsbesked begäras i frågan.
En ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
Från den 15 februari 2010 kommer en ny organisation att gälla för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Dagens 23 länsrätter kommer att bli tolv. Länsrätterna byter också namn till förvaltningsrätter. Det kommer att finnas förvaltningsrätter i Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg, Karlstad, Linköping, Jönköping, Växjö, Falun, Härnösand, Umeå och Luleå.
En ny lag om indrivning av bötesstraff inom EU
Genom den nya lagen införs en möjlighet att verkställa svenska bötesstraff i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och motsvarande möjlighet att verkställa andra medlemsstaters bötesstraff i Sverige. Syftet med lagen är att öka effektiviteten i det straff rättsliga samarbetet inom unionen. För svensk del är det Kronofogdemyndigheten som är behörig myndighet för att såväl ansöka om verkställighet utomlands av svenska bötesstraff som för att verkställa utländska bötesstraff i Sverige. Det avgörande för i vilken stat inom EU ett bötesstraff verkställs ska vara var den dömde har inkomst eller tillgångar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:218).
Lissabonfördraget
Som en följd av Lissabonfördraget ändras namnet på vissa av EU:s institutioner. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2010.
Stiftelser – nya regler om registrering m.m.
Den 1 januari 2010 träder ett antal ändringar i stiftelselagen i kraft (prop. 2008/09:84, SFS 2009:244). Alla stiftelser ska registreras i ett stiftelseregister och tilldelas organisationsnummer. Insamlingsstiftelser ska under tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för ändamålet. Detta för att minska utrymmet för missbruk. Stiftelser som har bildats av staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn. Efter en höjning av gränsvärdet blir stiftelser
bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisning om värdet på stiftelsens tillgångar överstiger 1 500 000 kr.
Ökade möjligheter till fastighetsbestämning
Det införs regler om en kompletterande lantmäteriåtgärd, så kallad särskild gränsutmärkning. Den gör det möjligt att märka ut fastighetsgränser på marken i fler fall och på ett mer rättssäkert sätt än tidigare. Det blir också möjligt att genom fastighetsbestämning avgöra vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har. En samfällighetsförening som förvaltar anläggningen kan ansöka om en sådan åtgärd. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:177).
Brott som riktar sig mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning
Genom ändringar i brottsbalken utvidgas straff bestämmelser till att omfatta gärningar som riktar sig mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller bland annat osann utsaga inför en internationell domstol, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling samt våld eller hot mot tjänsteman (prop. 2008/09:226). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.
Undantag från kravet på arbetstillstånd för utländska arbetstagare som avser att i Sverige genomgå företagspraktik eller utbildning m.m. i samband med affärsuppgörelser
Ändringarna innebär att utländska arbetstagare vid internationella koncerner som ska genomgå praktik, internutbildning, eller annan kompetensutveckling hos ett företag i Sverige som ingår i koncernen undantas från kravet på arbetstillstånd. Även arbetstagare som inom ramen för en affärsuppgörelse ska genom gå utbildning, genomföra tester, förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande aktiviteter i Sverige undantas från kravet på arbetstillstånd. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.
Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet (Prop. 2009/10:31)
För att genomföra EG-direktiven 2004/83/EG om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (skyddsgrundsdirektivet) och 2005/85/EG om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (asylprocedurdirektivet) har det i en proposition som överlämnades till riksdagen i oktober 2009 föreslagits att nya bestämmelser ska införas i bl.a. utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) (prop. 2009/10:31). De nya reglerna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2010, innebär i huvudsak följande.
Det föreslås att utlänningslagen anpassas till skyddsgrundsdirektivets statusreglering. Vidare föreslås att det införs två kategorier av skyddsbehövande: alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Den förstnämnda kategorin motsvarar alternativt skyddsbehövande enligt skyddsgrundsdirektivet och den andra kategorin sådana skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet.
Det föreslås också att bestämmelser om uteslutande från att anses som flykting respektive annan skyddsbehövande införs i utlänningslagen. En utlänning föreslås vara utesluten från att anses som flykting bl.a. om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelser eller ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit. En utlänning föreslås vara utesluten från att anses som annan skyddsbehövande bl.a. om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelser, ett grovt brott eller utgör en fara för rikets säkerhet.
Dessutom föreslås att det i vissa fall ska vara möjligt att vägra en flykting uppehållstillstånd, nämligen om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige eller om han eller hon har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Under samma förutsättningar ska en utlänning kunna vägras flyktingstatus.
Kan utlänningens asylansökan prövas i ett annat land på grund av bestämmelser om första asylland eller säkert tredjeland eller på grund av bestämmelserna i Dublinförordningen ska enligt förslaget ansökan kunna avvisas.
Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl föreslås huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft.
Slutligen föreslås ändringar av reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. Ändringarna föranleds förutom av asylprocedurdirektivet även av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG). Flertalet ärenden med säkerhetsaspekter ska enligt förslaget kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Detta ska gälla även om ärendet innefattar frågor om uppehållstillstånd, statusförklaring eller resedokument. Migrationsverkets beslut i dessa ärenden ska kunna överklagas till regeringen. Har regeringen beslutat att utvisa en EES-medborgare eller en familjemedlem till en sådan medborgare med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll ska han eller hon ha möjlighet att hos Regeringsrätten ansöka om rättsprövning.
Utrikesdepartementet
Lagen om tjänster på den inre marknaden
Den 27 december 2009 träder lagen om tjänster på den inre marknaden i kraft (2009:1079) och förordningen med samma namn (2009:1078). Lagen och förordningen är en del av genomförandet i Sverige av EU:s tjänstedirektiv och ska ge genomslag åt direktivets principer om etableringsfrihet, frihet att tillhandahålla och motta tjänster samt icke-diskriminering. Syftet är att det ska bli enklare för främst små och medelstora tjänsteföretag att bedriva verksamhet i EU:s medlemsländer samtidigt som tjänsternas kvalitet bibehålls.
En ny webbfunktion, den så kallade gemensamma kontaktpunkten, inrättas i alla EU:s medlemsländer. Den ska göra det enklare för en tjänsteföretagare att hitta samlad information om vilka krav på tjänsteverksamhet som gäller i olika länder. Genom kontaktpunkten ska företagaren också kunna klara av alla kontakter med myndigheter och exempelvis ansöka om tillstånd och genomföra andra formaliteter på distans. I Sverige är det Kommerskollegium och Tillväxtverket som ansvarar för kontaktpunkten.
Myndigheternas handläggning av tillstånd för tjänsteverksamhet kommer att bli mer transparent genom att tidsfrister för handläggningen anges i samband med att en komplett ansökan har kommit in. I vissa fall införs så kallat tyst beviljande, vilket innebär att en ansökan automatiskt får bifall om myndigheten inte har gett annat besked inom den angivna tidsfristen. Myndigheterna blir också skyldiga att samarbeta med andra myndigheter inom EU för att kontrollera en tjänsteföretagares uppgifter, utbyta information i samband med tillsyn eller för att varna för det fall en tjänsteverksamhet kan vara farlig.
För att ta tillvara tjänsteköparens intresse ställer lagen krav på att tjänsteföretagaren lämnar tydlig och klar information, till exempel kontaktuppgifter, pris, villkor och uppgifter om hur en tvist kan lösas utomrättsligt. Företaget ska hantera klagomål skyndsamt.
Tjänstedirektivet ska vara genomfört i alla EU-länder senast den 28 december 2009. Förutom lagen och förordningen om tjänster på den inre marknaden, görs i Sverige ändringar i ett stort antal författningar som en följd av tjänstedirektivet.
Försvarsdepartementet
Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning
Den 1 december 2010 trädde ett antal ändring i lagen (2008:717) om signal spaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som reglerar signalspaning som utförs av Försvarets radioanstalt (FRA), i kraft. Ändringarna, som gjorts i syfte att stärka enskildas integritet och behandlas i prop. 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, innebär bl.a.
– att det för att förtydliga syftet med signalspaningen i lagen närmare anges för vilka preciserade ändamål verksamheten, dvs. signalspaning, får bedrivas,
– att endast regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten får inrikta signalspaningen,
– att begränsningen att trafi k mellan avsändare och mottagare i Sverige inte får inhämtas tydliggörs,
– att signalspaningsmyndigheten (FRA) endast ges tillgång till sådana signalbärare som omfattas av tillstånd,
– att tillståndsprövningen också avser den användning av sökbegrepp som aktualiseras vid inhämtningen,
– att tillstånd ska prövas av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, på ansökan av signalspaningsmyndigheten (FRA),
– att det vid prövningen i domstolen ska närvara integritetsskyddsombud.
– att skyldigheten att förstöra inhämtad information utvidgas till att gälla också uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla sådana uppgifter för ändamål som anges i lagen.
Enskildas rättigheter förstärks vidare genom att det i lagstiftningen regleras att en enskild ska underrättas om det vid signalspaning använts sökbegrepp som är direkt hänförliga till honom eller henne, såvida inte sekretess gäller för uppgiften. Vidare ska enskilda ha rätt att till kontrollmyndigheten, (Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten), anmäla om de anser sig ha varit föremål för otillåten signalspaning. Kontrollmyndigheten ska då ha skyldighet att utreda detta. (SFS 2009:967).
Förutom ändringarna i lagen träder dessutom en ny lag (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol i kraft vid samma tidpunkt. Därutöver kompletteras ändringarna med ytterligare lag- och förordningsändringar. I och med dessa författningsändringar upphör såväl Försvarets underrättelsenämnd och Signalspaningsnämndens verksamhet, samtidigt som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten och Försvarsunderrättelsedomstolen tar över kontroll resp. tillståndsverksamhet på området.
Socialdepartementet
Vårdvalssystem i primärvården
Den 1 januari 2010 införs bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär att samtliga landsting blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig i primärvården med ersättning från landstinget (SFS 2009:140).
Samarbete mellan kommuner och landsting samt stöd och information till barn
Den 1 januari 2010 införs bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär skyldigheter för landsting och kommuner att gemensamt upprätta individuella planer för enskilda som har behov av insatser från både kommun och landsting. Den enskilde och dennes närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen och den enskilde måste samtycka till att planen upprättas. Vidare införs i nämnda lagar en skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. I hälso- och sjukvårdslagen och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område införs också en skyldighet att inom hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när en vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare eller oväntat avlider. (SFS 2009:979 – 981).
Inrättande av Pensionsmyndigheten
Den 1 januari 2010 inrättas den nya myndigheten Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten övertar viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från nuvarande Premiepensionsmyndigheten som vid samma tidpunkt läggs ner. Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera den allmänna ålderspensionen dvs. inkomstpension, tilläggspension, premiepension samt garantipension. Myndigheten ansvarar också för den allmänna efterlevandepensionen, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, efterlevandestöd till barn, arbetsskadeersättning till efterlevande, ärenden om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, sjömanspension samt den frivilliga pensionsförsäkringen (SFS 2009:986).
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen
Regeringen har i en proposition till riksdagen Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete (prop. 2009/10:45) lämnat förslag till lagändringar som kompletterar de åtgärder som regeringen avser att genomföra för att personer som har varit långvarigt sjukskrivna ska kunna återgå till arbetslivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Det föreslås att en försäkrad i vissa fall ska kunna få förlängd sjukpenning utöver de idag gällande 550 dagarna. Vidare föreslås att en försäkrad vars sjuk- eller aktivitetsersättning har upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen har upphört. Sjukpenning eller förlängd sjukpenning ska dock alltid kunna lämnas i sådana situationer när dessa förmåner kan lämnas utan någon tidsbegränsning. Dessutom föreslås bestämmelser som rör bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan för försäkrade som deltar i arbetsmarknadspolitiska program eller som har lämnat ett sådant program på grund av sjukdom.
Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten
Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får också ansvar för all tillsyn av tillståndspliktig enskilt driven verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tillsyn av Statens institutionsstyrelses (SIS) institutioner. En definition av begreppet tillsyn införs i berörda lagar. Vidare införs bestämmelser om att Socialstyrelsen vid sin tillsyn kan höra barn. Socialstyrelsen ges också möjlighet att utfärda föreläggande att avhjälpa sådana missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. Förläggandena ska kunna förenas med vite. (SFS 2009:595–599 och 600).
Inspektion av bostäder med särskild service och hem för vård och boende som tar emot barn och unga
Den 1 januari 2010 införs nya bestämmelser i socialtjänstförordningen (2001:937) och i förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade om tillsynen av hem för vård och boende som tar emot barn och unga och av bostäder med särskild service för barn och ungdomar. Socialstyrelsen ska regelbundet och minst två gånger per år inspektera sådana hem, och minst en av inspektionerna ska vara oanmäld. Den som utför inspektionerna ska samtala med barn och unga i verksamheten. Samtalen är dock frivilliga för barnen och ungdomarna. Socialstyrelsen ska också ta fram information om sin tillsynsverksamhet. Informationen ska rikta sig till barnen och de unga och deras föräldrar. (SFS 2009 1140–1141).
Investeringsstöd till trygghetsbostäder
År 2007 infördes ett investeringsstöd för att stimulera ny- och ombyggnad av särskilt boende för äldre. En ny boendeform, trygghetsboende, kan överbrygga glappet mellan vanligt boende och det särskilda boendet med heldygnsomsorg. Därigenom kan behovet av särskilt boende skjutas upp. Förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. ändras så att nuvarande investeringsstöd för särskilda boenden även kan lämnas till trygghetsbostäder för äldre. Med trygghetsbostäder avses bostäder där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätter, kooperativa hyresrätter eller bostadsrätter som innehas av en person som har fyllt 70 år, makar, sambor eller syskon, där minst en har fyllt 70 år, eller efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet har inträffat efter att bidrag har beviljats. Förordningsändringen träder i kraft den 1 januari 2010, men bidrag till trygghetsbostäder får dock lämnas för ny- eller ombyggnad som påbörjats från och med den 1 oktober 2009.
Förordning (2009:924) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2010
Genom förordningen har regeringen fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring till 42 400 kr respektive 43 300 kr för år 2010. Prisbasbeloppet för år 2010 är 400 kr lägre än 2009 års belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet är 300 kr lägre än det belopp som gällde för år 2009. Det är första gången sedan basbeloppssystemet infördes år 1960 som ett basbelopp sätts ned i förhållande till föregående period.
Finansdepartementet
Ändringar i premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet behöver i större utsträckning anpassas till pensionsspararnas kunskaper och engagemang för förvaltningen av premiepensionen. I syfte att bättre anpassa placeringen för sparare som inte aktivt väljer fonder kommer Premiesparfonden läggas ned och ersättas med ett förvalsalternativ med generationsprofil. De pensionssparare som inte aktivt väljer fond får på så sätt en placering där risknivån är relaterad till dels spararens placeringshorisont, dels risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Eftersom premiepensionsspararens engagemang kan variera över tid, ska det vara möjligt att även aktivt välja förvalsalternativet.
För att underlätta för sparare som väljer det statliga alternativet att vara aktiva ska det därutöver ges möjlighet att själv välja riskprofil för de sparare som har andra riskpreferenser än de som erbjuds i förvalsalternativet. Dessa alternativ ska utgöras av färdiga portföljsammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Genom att utnyttja den modell som används för att skapa förvalsalternativet uppnås kostnadseffektivitet. Vidare kommer Pensionsmyndigheten att få möjlighet ta ut avgifter för fondbyte. Dessa bestämmelser träder i kraft den 3 maj 2010.
Slutligen kommer bestämmelserna om ett efterlevandeskydd före pensionstid inom premiepensionssystemet, som aldrig har införts, tas bort, eftersom det inte är möjligt att erbjuda ett efterlevandeskydd före pensionstid som är självfinansierat, bedrivs enligt försäkringsmässiga principer och samtidigt är förenligt med socialförsäkringssystemets grunder. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari .
Redovisning av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur
Enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som trädde i kraft den 1 mars 2009, utvidgades den kommunala kompetensen så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. De nu genomförda förändringarna i lagen (1997:614) om kommunal redovisning innebär att kommuner och landsting som beslutat bidra till statlig infrastruktur får möjlighet att välja mellan det hittills enda möjliga tillvägagångssättet, direkt kostnadsföring av bidrag, och att föra upp sådana bidrag i balansräkningen och upplösa dessa under högst 25 år. Förändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.
Slopad skatt på gödselmedel
I dagsläget är det endast Sverige inom EU som har generell skatt på gödselmedel både avseende kväve och kadmium. För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft slopas skatten på gödselmedel fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen om skatt på gödselmedel upphör därmed att gälla vid utgången av 2009. Det gödselmedel som godkända lagerhållare har i lager när lagen upphör beskattas inte (prop. 2009/10:41).
Energiskatteavdrag för vindkraft
Under 2004 inleddes en avtrappning av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk. Avtrappningen slutförs genom att avdraget för havsbaserad vindkraft slopas helt den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41).
Nya skattesatser på bränslen och el
Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. Därutöver höjs koldioxidskatten på bränslen med 1 öre per kilogram koldioxid. Även energiskattesatsen på el räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. De nya skattesatserna tillämpas från och med den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:41). Energi- och koldioxidskatterna på hushållsavfall som förbränns slopas fr.o.m. den 1 oktober 2010 (prop. 2009/10:41 och bet. 2009/10:SkU21).
Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper
Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009. För att även fortsättningsvis stimulera till inköp av personbilar med bättre miljöegenskaper befrias nya personbilar med dessa egenskaper från fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk för första gången (prop. 2009/10:41). Samma krav som ställdes på en bil för att ägaren skulle vara berättigad till miljöbilspremie gäller även för att en bil ska befrias från fordonsskatt. Befrielsen tillämpas retroaktivt från den 1 juli 2009. Från den 1 januari 2011 måste dock bilen uppfylla strängare avgaskrav för att omfattas av skattebefrielsen.
Nya förfaranderegler för beskattning av punktskattepliktiga varor
Det införs nya förfaranderegler för beskattningen av EG-harmoniserade alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter. De nya förfarandereglerna baseras på ett nytt punktskattedirektiv. Enligt punktskattedirektivet ska medlemsstaterna skapa ett datoriserat system för dokumenthantering och kontroll (EMCS) av flyttningar av nämnda varor. Systemet kommer att underlätta för myndigheterna att kontrollera varorna och på så sätt motverka skattebedrägerier. EMCS ska användas när varor flyttas mellan medlemsstaterna av kommersiella aktörer. I direktivet finns också nya regler som tar sikte på när privatpersoner köper varor från andra medlemsstater. Det ska t.ex. vara möjligt att beskatta den som tar emot varor vid s.k. distansförsäljning, om säljaren inte har ställt säkerhet för punktskatten. Det ska också vara möjligt att i vissa fall beskatta den som innehar varor i Sverige, även om det inte går att fastställa hur varorna kommit hit. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas fr.o.m. den 1 april 2010 (prop. 2009/10:40 och bet. 2009/10:SkU18).
Förordning om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2010
Enligt lagen om tobaksskatt ska regeringen senast den 30 november det innevarande året fastställa den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och den minimipunktskatt som ska tas ut på cigaretter det nästkommande kalenderåret. För år 2010 är den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter 50 kronor per förpackning med 20 cigaretter, vilket är 1 krona mer än för år 2009. Minimipunktskatten på cigaretter för år 2010 fastställs till 1 krona och 29 öre per cigarett, vilket är en höjning med 2 öre per cigarett jämfört med år 2009.
Nya regler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodiskt sammanställning
Med anledning av ändringar i mervärdesskattedirektivet om omsättningsland för tjänster ändras de motsvarande svenska reglerna i mervärdesskattelagen. Reglerna handlar om var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Två nya huvudregler införs: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. Vidare ändras förfarandet för åter betalning av utländsk moms på så vis att ansökan om detta ska ske elektroniskt och hos Skatteverket. Ändringarna effektiviserar och förenklar momshanteringen. Dessutom införs nya regler om periodisk sammanställning avseende tjänster för att effektivisera kontrollen av EU-handeln. Detta är ett led i att bekämpa skattefusk i samband med transaktioner inom EU. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013 (prop. 2009/10:15).
Utbildningsdepartementet
Gemensam examen
Reformen innebär ökade möjligheter till ett nationellt och internationellt samarbete inom den högre utbildningen. Statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina får från
halvårsskiftet 2010 möjlighet att utfärda en gemensam examen tillsammans med ett annat universitet, en högskola eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina eller ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. Ändringarna, som görs i högskolelagen (1992:1434) och i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010 (prop. 2008/09:175 samt SFS 2009:695 och SFS 2009:696).
Utökade möjligheter till statsbidrag för gymnasial vuxenutbildning
Statsbidrag får från och med årsskiftet även lämnas för viss teoretisk gymnasial vuxenutbildning. Det gäller sådan teoretisk utbildning som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Statsbidrag får även lämnas för utbildning till yrkes förare för persontransporter eller godstransporter. Detta möjliggörs genom en ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxen utbildning. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 (SFS 2009:1077).
Studiestödsdatalag
Den 1 januari 2010 träder studiestödsdatalagen i kraft. Lagen gäller utöver personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Detta innebär att personuppgiftsbehandlingen inom studiestödsområdet får en lagreglering som är anpassad till den tekniska utvecklingen på området. Kompletterande bestämmelser finns i studiestödsdataförordningen (prop. 2008/09:96, SFS 2009:287 och SFS 2009:321).
Nya bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning
Kraven för grundläggande behörighet skärps, bl.a. genom att det krävs minst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vid urval, dvs. om det finns fler behöriga sökande till en utbildning än det finns platser, får betyg tillgodoräknas meritpoäng om den sökande har lägst betyget Godkänt i vissa kurser i engelska, moderna språk eller matematik eller i angivna områdeskurser. Områdeskurser är av högskoleverket fastställda kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering. Förändringarna, som görs i högskoleförordningen (1993:100), träder i kraft den 1 januari och ska tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2010 (prop. 2004/05:162 och prop. 2006/07:107 samt SFS 2006:1054, SFS 2007:666, SFS 2008:229, SFS 2008:433 och SFS 2009:1238).
Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.
Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB