Så förändras Sveriges natur av klimatförändringarna
Ökad temperatur, förändrad nederbörd och extremväder leder till märkbara förändringar i ekosystemen i hela landet. I fjällkedjan där uppvärmningen sker särskilt snabbt utmanas arter som järv, ren och fjällhumla. I sjöar och vattendrag väntas exempelvis röding, sik och stormussla påverkas negativt.
I rapporten Klimatets effekter på biologisk mångfald i Sverige kartläggs effekterna av klimatförändringen i Sverige. Skogar, fjäll, sjöar och vattendrag samt kust och hav och de arter som lever där kommer att påverkas av bland annat ett varmare klimat.
I den svenska fjällkedjan sker temperaturökningen nära dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Ökade temperaturer i kombination med ändrade snöförhållanden, igenväxning av kalfjällsmiljöer och utbredning av nya invasiva arter är några faktorer som påverkar fjällens djur, växter och ekosystem.
Sjöar och vattendrag påverkas av högre vattentemperaturer, förändrade flöden, minskat istäcke, syrebrist och brunifiering av vattnet. Det kan bidra till att arter som lever i sötvatten påverkas negativt som exempelvis stormussla, inklusive flodpärlmussla, som är bottenlevande och filtrerar vatten. Även kallvattensarter såsom röding kommer påverkas negativt.
Kunskap för åtgärder och klimatanpassning
Den svenska naturen förändras gradvis och rapporten understryker vikten av att följa utvecklingen noggrant.
Rapporten är en efterfrågad sammanställning av kunskapsläget och blir ett viktigt underlag för åtgärder och klimatanpassning. Med bättre övervakning och riktade insatser kan Sverige stärka ekosystemens motståndskraft.
I rapporten föreslås nya indikatorer för miljöövervakningen i Sverige för att det ska bli möjligt att följa och förstå utvecklingen. Indikatorerna omfattar bland annat förändringar i arters utbredning, glaciärförändringar, skogstillstånd och vattenkemi. Genom kontinuerlig uppföljning kan trender identifieras och insatser kan anpassas efter behov.
Rapporten blir ett stöd och underlag till myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer som på olika sätt arbetar med naturvård i Sverige. Den är framtagen av Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och SLU Artdatabanken, samt med finansiellt stöd från SMHI.
Informationen kommer från Naturvårdsverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.