Nyheter

Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv försörjning av energi och att inga nettoutsläpp ske av växthusgaser i atmosfären till 2050. Långsiktig förutsägbarhet och hänsyn till den svåra konjunkturen har varit vägledande i regeringens klimatproposition som läggs fram till Riksdagen inom kort.

– Klimatutmaningarna kan bli en ekonomisk hävstång och ge möjligheter till nya jobb och ökad export. Det är nu vi kan investera i hållbara energi- och tekniksmarta lösningar som gör det möjligt att möta en ökad efterfrågan från en styrkeposition när konjunkturen vänder, säger näringsminister Maud Olofsson.

– Den som smutsar ner ska betala för sin miljöpåverkan. Styrmedlen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, teknikneutrala och helst internationellt samordnade och alltför många särregler ska undvikas. Genom att sätta en tydlig prislapp på klimatpåverkande utsläpp markerar vi att utsläpp har en kostnad som måste betalas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

– Vi skärper de ekonomiska styrmedlen på energi- och klimatområdet eftersom det är det mest effektiva sätter att nå utsläppsmålen. Takten och tidpunkten för skärpningen måste dock präglas av den kraftiga konjunkturnedgången. Förändringarna ska ske varsamt och stegvis så att hushåll och företag få tid att anpassa sig. Förutsättningarna för jobb och företag måste beaktas, säger finansminister Anders Borg.

Regeringen har i tidigare budgetar genomfört omfattande skatteförändringar för att minska utsläppen. När regeringen inom kort lägger fram energi- och klimatpropositionen presenteras förändringar av olika skatter och stöd för att minska utsläppen av växthusgaser med ytterligare 2 miljoner ton till 2020, utöver de stora minskningar som nu gällande styrmedel beräknas ge. Inriktningen bör vara att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag och hushåll balanseras av motsvarande skattelättnader.

• För att stimulera och öka takten i en övergång till en mer miljövänlig fordonspark föreslås i klimatpropositionen att nya miljöbilar befrias från fordonsskatt under de första fem åren. Dagens miljöbilspremie ersätts därmed med en långsiktig skattebefrielse. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2010, men gälla retroaktivt och tillämpas för bilar som tas i bruk från och med den 1 juli 2009. Dagens miljöbilsdefinition gäller och bensin- och dieseldrivna personbilar som släpper ut mindre än 120 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning kommer också att vara befriade från fordonsskatt. En skillnad jämfört med dagens miljöbilspremie är att skattebefrielsen gäller inte bara bilar som köps av privatpersoner utan även de som köps av företag, t ex förmånsbilar.

• Beskattningen av utsläppen genom att öka koldioxidrelateringen i fordonsskatten. Koldioxidbeloppet i fordonsskatten höjs från 15 till 20 kronor, vilket innebär att skatten från och med 2011 höjs med 5 kronor för varje gram koldioxid en bil släpper ut. Nya lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar inordnas i den koldioxdbaserade fordonsskatten. Bränslefaktorn för dieselbilar sänks och miljöfaktorn ersätts med ett fast belopp. Sammantaget innebär det att fordonskatten på dieselbilar sänks.

• Energiskatten på diesel höjs i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. En första höjning med 20 öre bör ske den 1 januari 2011 och en andra höjning med 20 öre den 1 januari 2013. För att kompensera den tunga trafiken för ökade skattekostnader som följer av dieselskattehöjningar bör även fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar sänkas.

• Skatten på förbränning av hushållsavfall bör slopas från den 1 september 2010. Denna skatt infördes den 1 juli 2006, men har visat sig ha en obetydlig styreffekt och endast leda till onödiga transporter av hushållsavfallet. Finansieringen sker genom att den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid.

• Dagens nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag (den s.k. 0,8 procentregeln) föreslås fasas ut i två steg. Dessutom vill regeringen att ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter samordnas i högre utsträckning.

• Den nedsättning av koldioxidskatten för uppvärmning inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk samt industri som inte omfattas EU:s system för handel med utsläppsrätter minskar. Skattenivån höjs från 21 procent till 30 procent 2011 och till 60 procent 2015. Dessutom föreslås att återbetalningen av koldioxidskatten för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks.

• Nivån på koldioxidskatten bör, utöver den årliga justeringen enligt konsumentprisindex, framöver anpassas i den omfattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av ekonomiska styrmedel ger den sammanlagda minskningen av utsläppen av växthusgaser med ytterligare 2 miljoner ton år 2020.

Artikeln kommer från Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB