Nya EU-förordningar om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen gäller från 11 mars

Efter ett omfattande förhandlingsarbete finns nu nya förordningar om fluorerade växthusgaser (f-gaser) och ozonnedbrytande ämnen på plats. Förordningarna har en del nya regler, men bygger på samma struktur som tidigare. Regeringen har gett Naturvårdsverket ett uppdrag att se över svenska förordningar och föreslå ändringar som kan krävas till de nya EU-förordningarna. Naturvårdsverket ska redovisa förslagen senast i september 2024.

Förändringar i EU-förordningen om f-gaser
Förordningen beslutades 7 februari 2024, och träder i kraft 11 mars 2024. En del förändringar träder i kraft först om något år. För f-gasförordningen gäller det bland annat förändrade krav för certifikat, arbete med mobil utrustning och vilka utrustningar som får sättas på EU:s marknad.

En kort sammanfattning av de förändringar som den nya EU-förordningen om f-gas innebär:

– Fler ämnen än de som tidigare definierades som f-gaser berörs av den nya förordningen. Det påverkar främst läckagekontroll, registrering, rapportering och certifikat. Kraven på certifikat kommer att ändras framöver, tills vidare gäller samma certifikatskrav som tidigare.

– Vid läckagekontroll och registrering omfattas fler ämnen med den nya förordningen. Förutom ämnen som omfattas sedan tidigare i bilaga I i förordningen så omfattas även ämnen i avsnitt I, bilaga II. De nya ämnena finns ofta i blandningar med ämnen i Bilaga I, men kan även användas utan blandning. Dessa ämnen omfattas redan från 11 mars.

– Det har kommit nya definitioner av bland annat luftkonditionering, fristående system med mera. Det berör dels vilka typer av utrustningar som får sättas på EU:s marknad, men det kan även påverka om en utrustning berörs av krav på läckagekontroll med mera. Definitionerna finns i artikel 3

– Verksamheter som har avsiktliga utsläpp av f-gaser ska så långt det går förhindra utsläpp eller fånga in gaserna. (Artikel 4.1)

– Vid allmän hantering som transport, lagring, överföring av gaser så finns ett tydligare krav på att hanteringen ska vara sådan att utsläpp undviks. (Artikel 4.4)

– När en utrustning har reparerats efter läckage så finns sedan tidigare ett krav på att en efterföljande kontroll ska göras inom en månad. Nytt är att den kontrollen får göras tidigast 24 timmar efter slutfört arbete. (Artikel 4.5)

– Det finns kommande krav på att vid arbete med mobil utrustning så ska den som utför arbetet ha ett utbildningsintyg. Kravet i gäller från tidigast 2027. I Sverige har vi sedan tidigare krav på certifikat. Naturvårdsverket kommer att utreda vad det nya kravet i EU-förordningen innebär för svensk del. (Artikel 4, 5, 8)

– Den som är skyldig att hålla register över utrustning och den som handlar med f-gaser ska registrera fler uppgifter än tidigare. De innebär bland annat det datum då en utrustning fyllts på med gas vid service eller läckage. Vilka fler uppgifter det gäller framgår av artikel 7 i EU 2024/573.

– Från år 2025 ska den som river eller renoverar fastigheter säkerställa att paneler med skumplast med f-gas eller ozonnedbrytande ämnen hanteras så att läckage av gas minimeras och att skumplasten tas om hand på korrekt sätt. Kravet finns delvis redan idag. (Artikel 8.8 och 8.9)

– HFC kommer att ingå i producentansvaret för WEEE, det är ännu oklart när och hur det kommer att fungera. (Artikel 9)

– Det påfyllnadsförbud som idag gäller för större kylutrustning med köldmedel med GWP över 2 500 kommer att utökad dels till mindre kylutrustningar (år 2025) och till värmepumpar (år 2026). För kylutrustning kommer förbudet även gälla för köldmedier med GWP över 750 från år 2032. (Artikel 13)

De förändringar som nämns ovan är en kort sammanfattning och det kan finnas undantag och övergångsregler som berör de olika punkterna. Det finns även ytterligare begränsningar som berör ett fåtal aktörer eller myndigheter, exempelvis tullverket. För att få en komplett bild över vad som gäller måste aktuella artiklar i förordningen läsas.

Förändringar i EU-förordning om ozonnedbrytande ämnen
Användning av ozonnedbrytande ämnen är stort förbjuden med några få undantag. Förbuden finns redan i den nuvarande förordningen. Ett exempel på undantag är användning av halon i specifika sektorer, bland annat för vissa laboratorieandamål. Det finns även ett nytt krav är att haloner ska återanvändas. Den nya förordningen innehåller främst ändringar som berör den som får använda ozonnedbrytande ämnen i de få undantag som finns.

Svensk förordning
Den svenska förordningen är än så länge oförändrad. Den årliga rapportering som görs senast 31 mars avseende 2023 utifrån 15§ i den svenska f-gasförordningen påverkas inte av den nya EU-förordningen utan genomförs som vanligt. Däremot kommer den rapportering som sker 2025 att påverkas eftersom den nya EU-förordningen innehåller en del skillnader om vad operatören ska dokumentera och vilka ämnen som ska läcksökas.

I samband med de nya förordningarna så har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att se över den svenska lagstiftningen och vid behov föreslå förändringar. Förutom förordningarna om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen så kan även andra förordningar påverkas, exempelvis förordningen om miljösanktionsavgifter. Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast 30 september. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar av förordningar.
Under våren kommer Naturvårdsverket att hålla webbinarier om den nya f-gasförordningen. Mer information om det kommer i nästa nummer av Tillsynsnytt samt i vägledningen om f-gaser på Naturvårdsverkets webb.

Här finner Ni nya f-gasförordningen.

Informationen kommer från Naturvårdsverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.