Ny rapport om farorna vid svetsarbeten

Institutet för miljömedicin har publicerat en rapport om hälsoeffekter av gaser och partiklar vid svetsning.

Det finns en rad allvarliga hälsoeffekter till följd av inandning av svetsrök. Det visar en ny kunskapssammanställning, beställd av Arbetsmiljöverket. Utbildning av personalen och god ventilation är viktiga faktorer för att komma tillrätta med problemen.

I Sverige uppskattas 20 000-25 000 personer arbeta som svetsare. Ännu fler, omkring 250 000 personer, svetsar i sitt yrke utan att kalla sig svetsare. Ett exempel är bilmekaniker.

Svetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sammanfogar dem genom sammansmältning. Vid svetsning bildas en ”rökplym” där partikelhalten kan vara omkring 1 000 gånger högre än i den vanliga luften.

Beroende på vilken svetsmetod som används (till exempel gassvetsning eller metallbågssvetsning) och vilka material som svetsaren arbetar med, blir effekterna på hälsan olika.

Några exempel på sjukdomar som kan drabba svetsare är, enligt forskningen, besvär från luftvägarna, lungödem, astma, kronisk bronkit, KOL, lunginflammation, hjärtsjukdom, stroke, cancer, påverkan på nervsystemet och reproduktion, till exempel spermiekvalitet.

Sedan länge finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket med regler om svetsning, som arbetsgivare måste följa (AFS 1992:09). Att svetsare har kunskaper om riskerna i arbetet är ett krav i föreskriften.

Ni finner rapporten i sin helhet här.

Informationen kommer från Arbetsmiljöverket och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.