Ny lag om skyddsrum träder i kraft

Den 1 juni 2026 träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Lagstiftningen är en viktig del av arbetet med att stärka Sveriges befolkningsskydd och anpassa samhällets beredskap till dagens säkerhetspolitiska situation. Förändringarna innebär bland annat att ett nytt skyddsalternativ införs, att kraven på kontroll och underhåll av skyddsrum förtydligas samt att kommunernas ansvar för information till invånarna stärks.

Lagen berör främst kommuner, fastighetsägare och myndigheter, men syftar ytterst till att öka tryggheten och skyddet för hela befolkningen vid krig eller väpnat angrepp.

Del av en omfattande satsning på befolkningsskydd
Befolkningsskyddet är en central del av det civila försvaret och omfattar åtgärder som ska skydda människor vid krig och andra allvarliga samhällsstörningar. Det handlar bland annat om möjligheten att varna befolkningen, erbjuda skydd i skyddsrum eller andra skyddade miljöer samt genomföra utrymningar och inkvartering när det behövs.

Under senare år har arbetet med att stärka Sveriges civila beredskap intensifierats. Erfarenheter från omvärldsläget och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa har tydliggjort behovet av att utveckla och modernisera befolkningsskyddet. Den nya lagen är ett viktigt steg i detta arbete och skapar förutsättningar för ett mer robust och tillgängligt skydd för befolkningen.

Skyddade utrymmen kompletterar dagens skyddsrum
En av de mest betydande förändringarna i den nya lagstiftningen är införandet av skyddade utrymmen som ett komplement till de traditionella skyddsrummen.

Sverige har idag omkring 64 000 skyddsrum med plats för flera miljoner människor. Trots detta bedöms det finnas behov av ytterligare skyddsmöjligheter för att kunna erbjuda tillräckligt många skyddsplatser inom rimligt avstånd från människors bostäder och arbetsplatser.

Skyddade utrymmen ska ge ett grundläggande skydd mot effekterna av stridsmedel som kan användas vid väpnade konflikter. Även om skyddsnivån inte är lika hög som i ett traditionellt skyddsrum kan de erbjuda ett betydande skydd mot exempelvis splitter, tryckvågor och andra skadeverkningar.

Exempel på anläggningar som kan komma att klassas som skyddade utrymmen är:

– tunnelbane- och järnvägsstationer
– vägtunnlar
– parkeringsgarage
– större källarutrymmen i betongbyggnader
– andra robusta konstruktioner som uppfyller lagens krav

Genom att använda befintliga anläggningar kan antalet tillgängliga skyddsplatser öka utan att omfattande nybyggnation krävs.

Tydligare ansvar för fastighetsägare
Den nya lagen innebär också att ansvaret för skyddsrum förtydligas.

Fastighetsägare och andra som ansvarar för byggnader med skyddsrum får ett tydligare ansvar för att skyddsrummen hålls i sådant skick att de kan tas i bruk när de behövs. Reglerna kring underhåll, förbättringsåtgärder och kontroll av skyddsrum moderniseras för att säkerställa att skyddsrummen fungerar som avsett även i framtiden.

Som en del av den nya ordningen införs krav på förenklade kontroller av skyddsrum efter föreläggande från ansvarig myndighet. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för löpande uppföljning och säkerställa att eventuella brister upptäcks och åtgärdas i tid.

Skyddsrum ska kunna tas i bruk inom 48 timmar
En grundläggande princip i det svenska befolkningsskyddet är att skyddsrum ska kunna ställas i ordning snabbt vid höjd beredskap.

Den nya lagen förtydligar därför att det är fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren som ansvarar för att bereda plats och iordningställa skyddsrummet när det krävs. Skyddsrummen ska även fortsättningsvis kunna göras tillgängliga för allmänheten inom 48 timmar efter beslut om höjd beredskap.

Förtydligandet syftar till att minska oklarheter kring ansvarsfördelningen och säkerställa att skyddsrum kan tas i bruk utan dröjsmål om situationen kräver det.

Kommunerna får en viktigare roll
Kommunerna får genom den nya lagen ett utökat ansvar för information och kommunikation kring befolkningsskyddet.

Det innebär bland annat att kommunerna ska informera invånarna om vilka skyddsalternativ som finns tillgängliga lokalt och hur de kan användas vid höjd beredskap eller krig. Kommunerna ska också ge information till fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.

Ett ökat informationsansvar bedöms bidra till att stärka allmänhetens kunskap om befolkningsskyddet och skapa bättre förutsättningar för människor att agera snabbt och korrekt i en krissituation.

Länsstyrelserna tar över kontrollansvaret
Från och med den 1 januari 2027 förändras även ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter.

Länsstyrelserna kommer då att överta ansvaret för kontroller av skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar. Syftet är att skapa en mer regionalt förankrad tillsyn och samtidigt ge bättre förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt arbete med skyddsrum i hela landet.

Myndigheten för civilt försvar kommer fortsatt att ha det nationella ansvaret för att utveckla, samordna och inrikta arbetet med skyddsrum och befolkningsskydd.

Föreskrifter och vägledningar tas fram
För att underlätta genomförandet av den nya lagstiftningen arbetar Myndigheten för civilt försvar med att ta fram kompletterande föreskrifter, vägledningar och stödmaterial.

Arbetet syftar till att ge kommuner, länsstyrelser, fastighetsägare och andra berörda aktörer tydliga förutsättningar för hur lagen ska tillämpas i praktiken. Informationsinsatser och utbildningar kommer också att vara viktiga delar i införandet.

Den nya lagen markerar ett betydande steg i utvecklingen av Sveriges befolkningsskydd. Genom att kombinera befintliga skyddsrum med nya skyddade utrymmen, tydligare ansvarsförhållanden och stärkt information till allmänheten skapas bättre förutsättningar att skydda civilbefolkningen vid krig och väpnade angrepp.

Informationen kommer från Myndigheten för civilt försvar.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.