Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket har beslutat om en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ingår i föreskriften. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många arbetstagare i Sverige. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.
Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen. Föreskriften riktar in sig på dessa orsaker. Det förebyggande, systematiska, arbetsmiljöarbetet, alltså att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår, är i fokus.
Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att:
• Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.
• Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.
• Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.
Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.
Vilka omfattas av de nya föreskrifterna?
Föreskrifterna gäller samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter och omfattas därför inte av dem.
När kommer de nya föreskrifterna träda i kraft?
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kommer att träda i kraft i 31 mars 2016.
Vad är en organisatorisk respektive social arbetsmiljö?
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
Vad är fördelarna med ett förebyggande arbetsmiljöarbete på det här området?
Forskning visar att förebyggande arbete med organisatoriska och sociala frågor kan främja produktiviteten och kreativiteten i en organisation. Dessutom minskas, med stor sannolikhet, antalet sjukdomsfall och sjukskrivningar som är förknippat med höga kostnader för både arbetsgivare och samhälle.
Vilket stöd har arbetsgivaren för att kunna uppfylla de nya kraven
Arbetsmiljöverket kommer att ta fram en vägledning som ger arbetsgivare konkreta råd och exempel för tillämpning av föreskrifterna. Vägledningen kommer att var klar under våren 2016. Utöver vägledningen och informationsinsatser så är arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, företagshälsovården och utbildningsorganisationer väldigt viktiga för att täcka det utbildningsbehov som uppstår i samband med nya föreskrifter.
Vad får de nya föreskrifterna för konsekvenser för arbetsgivaren?
De nya reglerna stödjer arbetsgivaren i dennes arbete med att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och de tydligare reglerna gör det lättare för dem att göra rätt. De något högre administrativa kostnader de nya reglerna medför kommer sannolikt tjänas in på lägre kostnader för eventuell sjukfrånvaro och rehabilitering. Samtidigt har friska organisationer friskare och mer motiverade medarbetare. Det kan även gynna verksamheten i form av både högre produktivitet och kreativitet. Om reglerna inte följs kan krav ställas till arbetsgivaren och vitesföreläggande utdömas av Arbetsmiljöverket.
Vad får de nya reglerna för konsekvenser för arbetstagarna?
Vi förväntar oss att de nya reglerna kommer att minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Vi förväntar oss också att reglerna ger arbetstagarna ett stöd för att i högre utsträckning, när det behövs, ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
Vad har medarbetaren för ansvar att bidra till en god arbetsmiljö?
Enligt arbetsmiljölagen kapitel 3, 4 paragrafen, ska arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter och regler som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har även skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera inte kompensera bristerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet. Delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön.
Här finner Ni föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.
Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.