Miljömål – december 2025

Nedan finner Ni ett urval av de miljömål som avgjordes under december 2025. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på målnumret i respektive rubrik.

M 12216-23
Avverkningsanmälning. MÖD har bedömt att utredningen i målet avseende tretåig hackspett, talltita och lavskrika inte har varit tillräcklig för att bedöma om avverkningen skulle strida mot förbuden att avsiktligt störa fågeln i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen (2007:845). Målet har därför skickats tillbaka till Skogsstyrelsen för vidare handläggning.

M 5688-25
Utdömande av vite. MÖD har i likhet med MMD bedömt att det aktuella vitesföreläggandet innefattar ett förbud där vite ska betalas varje gång föreskriften överträds. Ansökan om utdömande av vite avser flera överträdelser av föreskriften som tas upp till samtidig bedömning varför högre belopp än det som angetts i föreläggandet inte kan dömas ut enligt 9 § andra stycket lagen (1985:206) om viten.

M 2980-25, M 2988-25
MMD hade på talan av en länsstyrelse dömt ut vite för ett bolag som påståtts bedriva kraftproduktion i ett vattendrag trots förbud som länsstyrelsen meddelat. Huvudsaklig grund för förbudet var att bolaget saknade tillstånd. Sedan bolaget överklagat till MÖD återkallade länsstyrelsen yrkandet om vite med anledning av ändrad rättspraxis om hur rättigheter baserade på urminnes hävd kan bedömas. Bolaget yrkade att ansökan om vite skulle prövas oavsett återkallelsen. MÖD har upphävt domarna om utdömande av vite eftersom grund för utdömandet inte längre finns.

M 7233-25
Den förprövning som ska göras av en anmälan av en C-verksamhet innefattar en bedömning av om verksamheten kan tillåtas enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. I denna bedömning ingår en prövning av verksamhetens lokalisering innefattande dess påverkan på landskapsbilden. När en förprövning av tillåtligheten har skett är verksamheten undantagen krav på tillstånd enligt förordnande om landskapsbildsskydd (19 § upphävda naturvårdslagen) och en ansökan om sådant tillstånd ska avvisas.

M 1662-25
Fråga om ersättning för översvämningsskada enligt 45 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. MÖD har funnit att va-huvudmannen inte förmått visa att ett ledningsbrott på den allmänna dricksvattenledningen berodde på något annat än brist i utförande, underhållet eller tillsynen av ledningen. Följaktligen har det inte ansett visat att anläggningen fyllde sitt ändamål och tillgodosåg skäliga anspråk på säkerhet enligt 13 § första stycket 3 lagen om allmänna vattentjänster. Va-huvudmannen har därför ansetts vara skadeståndsskyldig.

Informationen kommer från Mark- och miljööverdomstolen.

För frågor eller information, kontakta Altea AB