Miljöbalkens försäkringar
Observera att detta endast är ett förslag och ännu inte någon juridisk ändring. Regeringen har tagit fram ett lagförslag som medför att 33 kap. i Miljöbalken ska ändras den 1 januari 2010. Detta skulle innebära att miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffades till fördel av ett avgiftssystem. De som berörs av lagförslaget är främst de som bedriver en miljöfarlig verksamhet som enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga. Det är dessa som enligt 33 kap. miljöbalken är bidragsskyldiga till försäkringarna. Avgiften uppgår idag till sju procent av tillsynsavgiften beräknat utifrån kostnaden för länsstyrelsens tillsyn oavsett vem som faktiskt bedriver tillsynen.
Skälen för regeringens förslag
Förutom det låga utnyttjandet av försäkringarna har Miljöansvarsutredning även ifrågasatt organisationen av försäkringarna, främst upphandlingsförfarandet, hur försäkringsvillkoren förhandlas fram, brister i möjligheterna till överprövning och bristen på insyn i de privata rättssubjekt (betalarföreningen, försäkringsmäklaren och försäkringsgivaren) som i praktiken skött hela verksamheten på egen hand. Enligt Miljöansvarsutredningen synes det inte ha förekommit den kontroll och redovisning av verksamheten som en med allmänna avgiftsmedel finansierad verksamhet borde kräva.
Miljöansvarsutredningen föreslog att ett ersättningssystem ska finnas kvar med en annan organisation. Utredningen föreslog i första hand att försäkringslösningen ersätts med en ersättningsordning hanterad av Naturvårdsverket eller Sveriges geologiska undersökningar, SGU. Fördelarna med en sådan ordning är enligt utredningen att skaderegleringen då skulle – under offentlig insyn och med möjlighet till överprövning – kunna skötas med högt ställda krav på rättsäkerhet, fackkunskap, snabbhet och kostnadseffektivitet. Avgiftsmedlen skulle dessutom uteslutande komma till användning för det ändamål för vilket de tas ut. Enligt utredningen kan en sådan myndighetslösning lätt anpassas till ändrade förutsättningar. Det är inte fråga om att staten ska åta sig någon form av försäkringsverksamhet. De skador som uppkommer ska enligt utredningens förslag betalas med avgiftsmedel och räcker inte de redan uttagna medlen ska enligt förslaget skadekostnaden regleras genom avgiftsuttag i efterhand. Utgångspunkten med en myndighetslösning är att avgiftsbetalarna inte ska behöva betala för något annat eller mer än för en reglering av de skador som faktiskt uppkommer, ingen riskpremie för skador som inte uppkommer. Utredningen föreslog i andra hand att försäkringslösningen behålls men att vissa ändringar görs för att förbättra systemet och bredda tillämpningen.
Vi återkommer med mer information när beslut tas avseende föreslagen lagändring.
Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB