Lägsta pris behöver inte ge sämre kvalitet
Rätt använt kan lägsta pris fungera utmärkt som tilldelningskriterium vid offentlig upphandling. Det visar en ny rapport som gjorts av Konkurrensverket.
I debatten om den offentliga upphandlingen förekommer ibland påståenden och resonemang som bygger på att det finns en motsättning mellan höga krav på kvalitet och att använda lägsta pris som tilldelningskriterium. Konkurrensverket har därför jämfört om kommuner som använt lägsta pris i sina livsmedelsupphandlingar har lägre kvalitet eller lägre kvalitetsambitioner än kommuner som använt tilldelningskriteriet ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
Undersökningen avser tre indikatorer på kvalitet eller kvalitetsambitioner: andelen ekomatinköp i kommunerna, om kommunerna följer upp näringsinnehållet i skolmaten samt om kommunernas upphandlingspolicy innehåller formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor.
Om hypotesen att lägsta pris-upphandlingar leder till lägre kvalitet, eller tyder på lägre kvalitetsambitioner hos kommunerna, vore sann, så borde andelen ekomatinköp vara lägre i dessa kommuner, men det är den inte. Inte heller följer dessa kommuner upp näringsinnehållet i skolmaten i lägre utsträckning, eller har formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor, i lägre utsträckning än kommuner som använd ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
Resultaten tyder på att det finns anledning att ifrågasätta myter och anekdotiska exempel om den offentliga upphandlingen.
Informationen kommer från Konkurrensverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.