Miljö

Klimatkollen har tagit fram en plattform där man kan se företags och kommuners historiska och framtida utsläpp. I plattformen hittar Ni även årsredovisningar och hållbarhetsrapporter.

Här finner Ni plattformen.

Med ett nytt lagförslag vill regeringen skjuta upp rapporteringen enligt CSRD. Planen är att införa EU:s ”stop the clock” till årsskiftet. Efter att EU i april sköt upp hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD med två år kommer nu Sveriges regering med sitt förslag på hur lagen ska ändras. EU:s besked, som går under namnet stop the clock, väckte snabbt frågan om huruvida lagändringarna kommer hinna genomföras till årsskiftet, då CSRD träder i kraft för många företag. Regeringens besked är nu att lagändringarna ska genomföras till den 31 december 2025.

Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på att kravet på att lämna hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD skjuts upp i två år för vissa företag. Förslaget bygger på det så kallade Stop the clock-direktivet som antogs i mitten av april och som är en del av EU-kommissionens regelförenklingspaket Omnibus I från den 26 februari i år.

Naturvårdsverket har rapporterat in över 700 nya skyddade områden och frivilliga avsättningar till Europeiska miljöbyrån (EEA) sedan rapporteringen 2024. Det handlar både om formellt skyddade områden, som naturreservat och nationalparker, och om områden som markägare själva har valt att spara utan formellt skydd, så kallade frivilliga avsättningar.

Rapporteringen är en viktig grund för Sveriges bidrag till EU:s mål om skyddad natur och har utvecklats som en följd av redovisning av ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket 2021. 

Arbetet med att kartlägga och åtgärda förorenade områden går framåt, visar den lägesbeskrivning för 2024 som Naturvårdsverket nu lämnar in till regeringen. Med hjälp av statlig finansiering har även antalet åtgärdade områden ökat med nästan 20 procent under 2024 jämfört med året innan.

Att ta med metspöet ner till sjön och komma hem med en nyfångad abborre till lunch, att ta ett morgondopp i havet eller att kunna dricka vattnet ur kranen. För att detta ska fortsätta vara självklarheter för oss i Sverige behöver insatserna för att identifiera och sanera förorenade områden fortsätta och intensifieras.

Ökad temperatur, förändrad nederbörd och extremväder leder till märkbara förändringar i ekosystemen i hela landet. I fjällkedjan där uppvärmningen sker särskilt snabbt utmanas arter som järv, ren och fjällhumla. I sjöar och vattendrag väntas exempelvis röding, sik och stormussla påverkas negativt.

I rapporten Klimatets effekter på biologisk mångfald i Sverige kartläggs effekterna av klimatförändringen i Sverige. Skogar, fjäll, sjöar och vattendrag samt kust och hav och de arter som lever där kommer att påverkas av bland annat ett varmare klimat.

VSME är utformad för små och medelstora företag som inte omfattas av årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering. Standarden har tagits fram av EFRAG på uppdrag av EU-kommissionen med syftet är att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till hållbar finansiering. Med en gemensam standard är förhoppningen att det blir tydligare vilken information som ska redovisas och möjligheten till jämförelse blir större.

I januari presenterades ett nytt förslag till en europeisk standard för frivillig hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag. Standarden, som går under namnet VSME (Voluntary Standard for non-listed SME) har tagits fram av EFRAG som är en organisation med målsättningen att främja det europeiska allmänna intresset inom både finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Små och medelstora företag (SME) står inför en ökande efterfrågan på hållbarhetsinformation från sina affärspartners, inklusive långivare, investerare och andra företagspartners i värdekedjan.