Första steget av omnibusförändringarna är klubbat i Sverige.
Luftföroreningar orsakar fortfarande hälsoproblem i Sverige. För att fler ska kunna andas renare luft föreslår Naturvårdsverket nu skärpta krav, bättre uppföljning och ökat stöd till kommunerna när EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska införas.
För första gången har innehållet i avfall från verksamheter som går till förbränning undersökts i stor skala. Det kan exempelvis handla om avfall från butiker, skolor eller sjukhus. En upptäckt är att en stor andel verksamhetsavfall som går till förbränning i stället hade kunnat materialåtervinnas.
En ny studie visar att tidiga insatser är mer kostnadseffektiva jämfört med att skjuta dem på framtiden. För att skydda grund- och ytvattentäkter bör därför spridningen från PFAS-förorenade områden begränsas så tidigt som möjligt.
EU-kommissionen har beslutat om nya koder för batterier som är avfall, avfall från tillverkning av batterier och avfall från återvinning av batterier.
Koderna kommer att införas i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614). Under tiden fram tills att koderna börjar gälla behöver verksamhetsutövare och avfallsinnehavare se över vilka ändringar som behöver göras i sina respektive verksamheter, exempelvis i fråga om tillstånd för avfallshantering (transport, lagring, sortering, behandling), för att uppfylla lagstiftningen när koderna börjar gälla.
Många av de arter och livsmiljöer som finns i Sverige är idag under stor press. Endast omkring 40 procent av de rapporterade arterna och 20 procent av livsmiljötyperna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet. Det innebär att de allra flesta rapporterade arter och livsmiljöer har dåliga förutsättningar att överleva på sikt.
Naturvårdsverket har tillsammans med länsstyrelserna, tagit fram ett förslag på en nationell digital lösning för inlämning av företags- och verksamhetsutövares miljörapportering.
I uppdraget har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat fram ett förslag på en digital lösning för inlämning av företags- och verksamhetsutövares miljörapportering.Naturvårdsverket har också lämnat förslag på de författningsändringar som behövs för förvaltningen av ett nytt system och möjligheten att hantera information som ingår i dagens miljörapportering.
Den 7 augusti träder EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft om att lägga till totalt 26 nya arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Av dessa är 16 landlevande arter. Förteckningen omfattar i och med detta totalt 114 invasiva främmande arter förbjudna i EU.
Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald. Därför har de 26 nya arterna blivit förbjudna att bland annat importera, sälja, överlåta eller sprida i naturen inom EU. Två arter har en förlängd övergångsperiod på två år (7 augusti 2027): mink och nordamerikansk bäver.