Arbetsrättsmål

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under oktober 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 75
Sakliga skäl för uppsägning på grund av arbetsvägran enligt huvudavtalet om bl.a. anställningsskydd mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Det fanns sakliga skäl för uppsägning av en telefonförsäljare som inte gjorde så många uppringningsförsök som angavs i hans anställningsavtal och som varnats om att anställningen var i fara och därefter haft mer än skälig betänketid.

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under september 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 72
Ett bolag genomförde en stor omorganisation och erbjöd anställda omplaceringar till nya anställningar med lägre sysselsättningsgrad. Enligt gällande kollektivavtal har en arbetstagare i en sådan situation rätt till en viss omställningstid. Två av de anställda var föräldralediga när de fick erbjudandet om omplacering. Fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att låta omställningstiden, för de två anställda som var föräldralediga, löpa under deras föräldraledigheter.

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under augusti 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 66
En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under juni 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 40
Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna.

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under februari 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 13
En arbetstagares anställning på ett s.k. HVB-hem har upphört. Utifrån 2018 års företagshemlighetslag prövar domstolen om viss information, som arbetstagaren påstås ha angripit, utgör företagshemligheter i lagens mening.

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under januari 2024. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

AD 2024 nr 11
Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.