Vad får oss att må bra på jobbet? Fem psykosociala faktorer som främjar psykisk hälsa:
Hot, trakasserier, våld och försök till otillåten påverkan är en växande utmaning för många myndighetsanställda. Medarbetare som arbetar med myndighetsutövning riskerar att utsättas av personer som försöker påverka beslut eller agerande i tjänsten. Den typen av situationer kan vara mycket psykiskt belastande och i vissa fall även leda till fysisk eller psykisk ohälsa.
För att stärka det förebyggande arbetet har Arbetsmiljöverket sedan våren 2024 genomfört inspektioner hos kommuner och länsstyrelser. Nu utökas tillsynen till att även omfatta centrala statliga myndigheter där anställda inom exempelvis tillsyn, tillståndshandläggning och medborgarkontakter bedöms vara särskilt utsatta.
En trygg och rättssäker myndighetsutövning är en viktig del av demokratin. Därför är det avgörande att de personer som arbetar inom offentlig sektor har en säker och hållbar arbetsmiljö. Samtidigt visar utvecklingen att samhällsklimatet blivit hårdare, och signaler från både arbetsgivare och arbetstagarorganisationer pekar på att hot och trakasserier mot myndighetsanställda ökar.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att ungefär var fjärde tillbudsanmälan från myndigheter handlar om hot eller våld. Det gör frågan till en av de vanligaste arbetsmiljöriskerna inom offentlig verksamhet och visar tydligt behovet av ett aktivt och systematiskt förebyggande arbete.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter har arbetsgivare ansvar för att identifiera och förebygga risker kopplade till hot, våld och annan otillåten påverkan. Arbetsplatser behöver också ha rutiner och beredskap för att hantera situationer som ändå uppstår. Kunskap, utbildning, stöd från chefer och kollegor samt möjlighet till handledning är viktiga faktorer för att minska risken för ohälsa hos utsatta medarbetare.
I verksamheter där psykiskt påfrestande situationer är en del av arbetet ska arbetsgivaren undersöka och bedöma riskerna samt genomföra åtgärder för att skapa en tryggare arbetsmiljö.
Vid tidigare inspektioner inom kommuner och länsstyrelser granskades bland annat socialtjänst, tillsynsverksamheter och tillståndshandläggning. Resultaten visade att nästan hälften av de granskade socialtjänstverksamheterna behövde förbättra sitt arbetsmiljöarbete. Bristerna handlade bland annat om otillräckliga rutiner för riskbedömningar, bristande kunskap om riskerna i verksamheten, svagheter i hanteringen av tillbud och ohälsa samt behov av tydligare säkerhetsrutiner och bättre förebyggande arbete kring psykiskt påfrestande arbetsförhållanden
Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.
De nya riktlinjerna för autism och adhd i arbetslivet har utvecklats för att ge företagshälsor ett forskningsbaserat stöd i deras arbete med arbetsgivare, chefer och medarbetare. Syftet är att underlätta ett hållbart arbetsliv genom konkreta och praktiska anpassningar.
Från och med den 9 april inför Arbetsmiljöverket skärpta regler för exponering av vissa farliga ämnen i arbetslivet. Förändringarna innebär lägre gränsvärden för hur mycket bly, diisocyanater och krom (VI)-föreningar som får förekomma i luften som arbetstagare andas in. Samtidigt sänks även det tillåtna gränsvärdet för bly i blod.
En ny utredning har tillsatts för att utvärdera hur regelverket för elinstallatörer fungerar i praktiken. Syftet är att analysera om dagens bestämmelser om auktorisation är ändamålsenliga och om de säkerställer den kompetens som krävs i yrket. Arbetet sker i dialog med branschen och utbildningsaktörer och ska ge ett faktabaserat underlag för framtida regelutveckling.
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter införs för unga mellan 19 och 23 år under perioden 1 april 2026 till 30 september 2027.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som trädde i kraft den 31 mars 2016, är internationellt sett unika i sitt slag. Sedan införandet har de utgjort en central grund i myndighetens tillsyn. Reglerna har tillämpats i drygt 9 000 inspektionsärenden, där cirka 13 300 krav har riktats mot arbetsgivare. Totalt har nästan 29 500 hänvisningar gjorts till föreskrifterna.
De myndighetsgemensamma kontrollerna intensifierades under 2025 – och resultaten är tydliga. Fler insatser har lett till fler upptäckta regelbrott och brott, vilket i sin tur har genererat omfattande ekonomiska åtgärder. Totalt uppgick återkrav, sanktionsavgifter och stoppade utbetalningar till 187 miljoner kronor.
Under 2025 ökade antalet utstationerade arbetstagare i Sverige påtagligt. Totalt uppgick antalet till närmare 75 000 personer, jämfört med cirka 68 600 året innan. Det motsvarar en ökning med omkring 6 400 arbetstagare, vilket tydligt visar på en växande efterfrågan på tillfällig arbetskraft från andra EU-länder.