Luftföroreningar påverkar mer än vad vi tidigare trott
Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar hälsa, miljö och klimat mer än vad som tidigare har varit känt. Forskningsrapporterna är framtagna av forskare vid bland annat SMHI, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningen har främst finansierats av Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra.
De svenska studierna visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier.
Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att över 7 000 personer dör i förtid varje år på grund av exponering för framförallt partiklar och kvävedioxid.
Det finns också ett nära samband mellan klimat och luftföroreningar. Till exempel har man sett att sotpartiklar påskyndar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet.
Luftföroreningar påverkar också våra ekosystem och vår ekonomi. Forskningen visar att kvävenedfallet påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen. Den negativa påverkan på miljö och människor kommer med stora kostnader för samhället, ofta flera gånger större än vad det kostar att minska utsläppen.
En kort sammanfattning över viktiga resultat och slutsatser från forskningsprogrammen finns att ladda ner här:
Från försurning till hälsoeffekter – flera framsteg i forskningen för renare luft (pdf)
Informationen kommer från Naturvårdsverket.
För mer information, kontakta Altea AB.