Förändringar i PBL och PBF från 1 augusti

Den 1 augusti 2022 ändrades plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Eftersom det inte finns några övergångsbestämmelser ska de nya reglerna tillämpas i både nya ärenden och i redan pågående ärenden från och med den 1 augusti 2022. Byggsanktionsavgiften för att inte ha återställt innan ett tidsbegränsat bygglov har gått ut träder dock inte i kraft förrän 1 jan 2023.

Ändringarna görs för att:

• Förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsyn.
• Möjliggöra för byggherrar att använda ett certifierat byggprojekteringsföretag vid nybyggnad av vissa bostadshus för att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet.
• Sänka kraven för att få överklaga detaljplaner för så kallade MKB-projekt.

En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn

Syftet med ändringarna är att förenkla, förtydliga och effektivisera tillsynsarbetet inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Ändringarna förväntas även öka takten i åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet. Ändringarna ökar även byggnadsnämndens möjligheter att förebygga olyckor i och i anslutning till byggnadsverk med säkerhetsbrister. Det införs även nya byggsanktionsavgifter.

Tidsbegränsat bygglov

Innan ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska platsen eller byggnadsverket återställas till samma skick som innan åtgärderna vidtogs. Lov- och anmälningsplikt gäller inte för återställandet. Om ett permanent bygglov getts under tiden behöver återställande inte ske.

Påbörjande av åtgärd

Av lovbeslut ska det framgå att beslutet ska vara verkställbart innan åtgärderna får påbörjas. Av startbeskedet ska det framgå vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de inte får påbörjas direkt.

Om startbesked har getts för en viss del av en åtgärd, till exempel grunden, får en annan del av åtgärden, till exempel stommen, inte påbörjas innan startbesked har getts för den delen.

Upplysningar och handlingar vid tillsyn

En tillsynsmyndighet har rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen inte bara av byggherren utan även av fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk. Möjligheten utökas också från att bara gälla vid tillsyn över bygg-, rivnings- och markåtgärder till att gälla för alla åtgärder.

Åtgärdsföreläggande vid enkelt avhjälpta hinder

Åtgärdsföreläggande om att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde eller på en allmän plats ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Det är i de flesta fall byggnadens ägare eller den allmänna platsens huvudman.

Rivningsföreläggande ska föregås av ett åtgärdsföreläggande om att sätta byggnadsverket i stånd. För byggnadsverk med säkerhetsbrister behöver rivningsföreläggande inte föregås av ett åtgärdsföreläggande under förutsättning att bristerna inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder än rivning.

Stängsel vid säkerhetsbrister

Möjligheten för byggnadsnämnden att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister utökas. Föreläggande om stängsel får nu utfärdas mot alla byggnadsverk till skillnad från innan då det endast fick utfärdas mot byggnadsverk för industriändamål som inte längre används. Ett föreläggande om stängsel får dock bara beslutas om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för de som uppehåller sig i eller i närheten av det.

Nya byggsanktionsavgifter

Det införs nya byggsanktionsavgifter som ska tas ut om:

• En åtgärd påbörjas innan den tidpunkt som anges i startbeskedet.
• En annan del av en åtgärd än den eller de som omfattas av ett startbesked påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen.
• Återställande inte sker innan ett tidsbegränsat bygglov gått ut.

Byggsanktionsavgifterna för påbörjande träder i kraft den 1 aug 2022. Byggsanktionsavgiften för återställande innan ett tidsbegränsat lov gått ut träder i kraft den 1 jan 2023.

Du kan läsa mer om ändringarna i Regeringens proposition.
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats)

Certifierade byggprojekteringsföretag

Syftet med ändringarna är att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen genom att byggherrar kan använda ett certifierat byggprojekteringsföretag för att underlätta repeterbara processer. Ändringarna innebär att det införs en ny aktör i lagen, ett så kallat certifierat byggprojekteringsföretag. Om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte pröva sådana krav som omfattas av certifieringen, varken inför beslut om bygglov eller startbesked. Möjligheten införs inte för alla byggnader utan enbart för vissa bostadshus.

Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som:

• har ett kvalitetsledningssystem,
• har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § PBL vid nybyggnad av vissa bostadshus, och
• kan styrka detta med ett certifikat.

Certifiering av byggprojekteringsföretag görs av ackrediterade certifieringsorgan.

Uppgifter om företag i ansökan om bygglov och vid tekniskt samråd

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projekteringen och sökanden vill att bygglov ska ges utan att vissa krav prövas av byggnadsnämnden ska ansökan om lov innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Samma uppgift ska även lämnas av byggherren senast vid det tekniska samrådet om byggnadsnämnden inte ska bedöma vissa krav inför beslut om startbesked.

Bygglovsprövning och bedömning inför startbesked

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projekteringen ska bygglov ges utan att byggnadsnämnden prövar om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 PBL är uppfyllda. Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projekteringen ska startbesked även ges utan att byggnadsnämnden bedömer om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § PBL kan antas komma att uppfyllas.

Certifieringsregler och vilka byggnader som omfattas

Boverket får meddela föreskrifter om:

• vad som i fråga om kunskap, erfarenhet och certifiering krävs av byggprojekteringsföretag, och
• vilka bostadshus som omfattas av möjligheten att använda sådana företag.

Om byggprojekteringsföretag missköter sig eller är olämpligt

Om det är uppenbart för en byggherre att ett certifierat byggprojekteringsföretag har åsidosatt sina uppgifter ska byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta.

Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag vid projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i 8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 § PBL, ska nämnden underrätta den som har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl.

Om ett byggprojekteringsföretag har visat sig vara olämplig för sin uppgift, får den som har certifierat företaget återkalla certifieringen.

När kan reglerna börja tillämpas?

Även om reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022 kan certifierade byggprojekteringsföretag inte börja användas i praktiken redan då. Först måste Boverket ta fram föreskrifter som anger vilka bostadshus som omfattas av reglerna och vilka specifika krav som byggprojekteringsföretagen behöver uppfylla för att kunna bli certifierade. Det kommer att ta Boverket cirka 12–18 månader att ta fram dessa föreskrifter efter det att lagändringarna trätt i kraft. Sedan måste certifieringsorgan ackreditera sig och företag certifiera sig som byggprojekteringsföretag. Eftersom det kommer att dröja innan nödvändiga föreskrifter finns på plats och tills det finns certifierade byggprojekteringsföretag att anlita, kommer en byggherre kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag i ett projekt tidigast någon gång under åren 2023-2024.

Du kan läsa mer om ändringarna i Regeringens proposition:
Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess, prop. 2021/22:212 (på Sveriges riksdags webbplats)

Aktivitetskravet i PBL

Aktivitetskravet innebär att den som vill överklaga ett beslut om att anta, upphäva eller ändra en detaljplan måste ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningen. Lagändringen innebär att aktivitetskravet inte gäller för överklagande av detaljplaner för sådana projekt som räknas upp i 4 kap. 34 § andra stycket PBL, så kallade MKB-projekt, om de innebär att planens genomförande   kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den som vill överklaga en sådan detaljplan behöver alltså inte ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningen. För detaljplaner som inte avser MKB-projekt gäller dock aktivitetskravet fortfarande. Lagändringen gäller direkt, alltså även för överklaganden av detaljplaner som påbörjades före den 1 augusti.

Du kan läsa mer om ändringarna i Regeringens proposition.
Aktivitetskravet i plan- och bygglagen, prop. 2021/22:226 (på Sveriges riksdags webbplats)

Informationen kommer från Boverket.

För mer information, kontakta Altea AB.