Flera ändringar i reglerna om kemiska arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöverket har ändrat föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Ändringarna träder i kraft 21 augusti 2018 och innebär i korthet:

Kemiska riskkällor
Med kemiska riskkällor avses en kemisk produkt, ett kemiskt ämne eller flera kemiska  ämnen  tillsammans  som  kan  medföra  ohälsa eller olycksfall genom
-sina hälsofarliga egenskaper,
-sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena används eller förekommer,
-sin temperatur,
-att minska halten syrgas i luften eller
-att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.

Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer  och  som  kan  medföra  allergier  och toxiska effekter omfattas också av definitionen av kemisk riskkälla.

Exempel på kemiska riskkällor är tryckluft, hett vatten, slipdamm och svetsrök.

De  kemiska  riskkällor  som  kan  förväntas förekomma  i  verksamheten  ska  identifieras  och  förtecknas. Riskkällorna ska ges ett namn som, för farliga kemiska produkter, inte får skilja sig från det namn som används vid  märkning  enligt  19§.  Datum  när  uppgifterna  förtecknades  ska  anges  och  för  respektive  riskkälla  ska framgå:
1.typ av farlighet,
2.på vilken plats den förvaras och annars förekommer,
3.om hygieniskt gränsvärde finns och
4.vilka andra särskilda regler som kan gälla för riskkällan

Märkning av rörledningar
Märkning av rörledningar. Framöver kommer sanktionsavgift bara att tas ut då en rörledning inte märkts med erforderliga faropiktogram. En annan nyhet är att sanktionsavgift inte tas ut för omärkt tryckluft.

När det finns en risk för förväxling mellan rörledningar med kemiska riskkällor och rörledningar med annat innehåll behöver ledningarna märkas. Detta krav införs i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Det behövs därför att kravet på att alla rörledningar ska märkas, som funnits i 24 § i föreskrifterna om användning av trycksatta anordningar, AFS 2001:1, nu tagits bort.

Genom ändringen behöver företagen själva bedöma om det finns risk för skada genom förväxling om inte alla rörledningar märks.

Mögelsporer
Föreskrifterna även gäller mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer och som kan medföra allergier eller toxiska effekter. Det förtydligas i 3 §. Dessa har tidigare omfattats av föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker, men omfattas inte av de nya föreskrifterna om smittrisker.

Tryckluft
Dessutom förtydligas att begreppet farlig kemisk produkt innefattar tryckluft med minst 2 bar övertryck. Detta är ingen nyhet men förtydligas därför att det inte varit så känt.

Fem ämnen får hygieniska gränsvärden
Krav på tillstånd tas bort för fem ämnen i bilaga 1, grupp B. Dessa ämnen får  hygieniska gränsvärden och kommer att omfattas av skyldigheten att göra en exponeringsbedömning för att visa att exponeringen är godtagbar.

De särskilda reglerna för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter gäller som tidigare även för dessa ämnen.
• 1,2-Dibrometan (etyldibromid)
• Hydrazin
• 4,4´-Metylendianilin (4,4´-diaminodifenylmetan)
• Etylenglykolmonometyleter (2-Metoxietanol)
• Etylenglykolmonomeyleteracetat (2-Metoxietylacetat)

Allergiframkallande ämnen
Ändringarna innefattar vissa lättnader avseende allergiframkallande ämnen (t.ex. härdplaster). Om det finns en bedömning som visar att exponeringen för allergiframkallande ämnen är försumbar, även utan skyddsåtgärder, behöver inte utbildning och medcinska kontroller att genomföras.

Här finner Ni ändringarna, AFS 2018:2.

Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.