EU-direktiv för visselblåsare sätter nya krav på arbetsgivare
Informationen är uppdaterad 2021-11-15.
För att komma tillrätta med missförhållanden och oegentligheter inom organisationer är det viktigt att anställda som uppmärksammar sådant vågar slå larm (”visselblåsare”). EU har därför antagit ett nytt direktiv för att stärka skyddet för visselblåsare som träder i kraft den 17 december i år. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare måste skapa säkra kanaler för rapportering och skydda visselblåsare från repressalier.
Vilka berörs av direktivet?
Direktivets tillämpningsområde innefattar branscher där visselblåsare traditionellt sätt har verkat. Detta gäller exempelvis offentlig upphandling, penningtvätt, finansiella tjänster, företagsbeskattning, dataskydd och skydd av EU:s ekonomiska intressen. Det finns dock inget hinder för Sverige att utvidga det särskilda skyddet för visselblåsare till även andra områden, som exempelvis arbetsmiljö.
Direktivet berör alla privata företag med fler än 50 anställda, företag som verkar inom finansbranschen eller andra branscher som träffas av direktivets tillämpningsområde oavsett antal anställda samt företag som är extra känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Direktivet berör också myndigheter och kommuner med fler än 10 000 invånare.
Krav på rapporteringskanaler och hantering
De arbetsgivare som berörs av direktivet ska säkerställa att det finns säkra interna kanaler för rapportering. Kort och gott innebär det att medarbetarna ska få instruktioner för vart de ska vända sig för att rapportera om oegentligheter. Det kan exempelvis vara till avdelningen för internrevision eller compliance. Det är även vanligt att dessa instruktioner inkluderas i organisationens Code of Ethics eller liknande dokument.
Kanalerna för rapportering ska vara säkra i den mening att visselblåsarens anonymitet kan garanteras och att de uppgifter som rapporteras förblir konfidentiella. Tanken är att visselblåsare i första hand ska använda interna kanaler inom sin organisation innan de kontaktar externa kanaler. Visselblåsare förlorar dock inte rätten till skydd även om de väljer att vända sig direkt till externa kanaler. En visselblåsare kan alltså rapportera externt eller exempelvis offentliggöra information till media om det finns anledning att anta att en intern rapportering inte skulle leda till några åtgärder.
Organisationerna har också en skyldighet att följa upp rapporter från visselblåsare via interna kanaler inom tre månader, vilket kan förlängas till sex månader för externa kanaler.
Ny tjänst från Altea
Altea har tagit fram en ny tjänst för att täcka in kravet kring en intern kanal för rapportering från visselblåsare. För mer information, kontakta Altea AB.