Det civila försvaret har stärkts och ett nytt sätt att varna allmänheten införs

Det svenska civila försvaret befinner sig i en omfattande utvecklingsfas. Mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, erfarenheterna från Rysslands krig mot Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato genomförs nu stora satsningar för att öka samhällets motståndskraft.

Myndigheten för civilt försvar bedömer att utvecklingen går åt rätt håll och att beredskapsförmågan har stärkts under de senaste åren. Samtidigt har kraven på det civila försvaret ökat i snabb takt, vilket innebär att arbetet behöver fortsätta med hög intensitet under kommande år.

En konkret nyhet är införandet av SE-Alert – ett nytt nationellt system för att snabbt kunna varna och informera allmänheten vid allvarliga händelser. Systemet tas i drift under sommaren och blir ett viktigt tillskott till Sveriges befolkningsskydd.

En historisk upprustning av det civila försvaret
Efter flera decennier med begränsade investeringar genomför regeringen nu den största satsningen på civilt försvar sedan kalla kriget. Under perioden 2025–2030 tillförs betydande resurser för att stärka samhällets förmåga att hantera kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Satsningarna omfattar allt från personalförsörjning och utbildning till beredskapslager, robust infrastruktur och skydd av samhällsviktiga verksamheter.

Målet är att skapa ett samhälle som kan fortsätta fungera även under mycket svåra förhållanden. Energiförsörjning, transporter, sjukvård, kommunikationer, livsmedelsförsörjning och räddningstjänst är några av de områden som behöver kunna upprätthållas även om Sverige utsätts för omfattande påfrestningar.

Kriget i Ukraina har förändrat synen på beredskap
Utvecklingen i Ukraina har tydligt visat hur avgörande ett fungerande civilt försvar är för ett lands motståndskraft.

Erfarenheterna visar att civilbefolkningen snabbt kan drabbas av avbrott i elförsörjning, kommunikationer, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner. Samtidigt har kriget visat betydelsen av fungerande varningssystem, skyddsrum, reservlösningar och en väl förberedd offentlig sektor.

För Sveriges del innebär detta att planeringen måste utgå från ett bredare spektrum av hot än tidigare. Utöver militära angrepp behöver samhället kunna hantera cyberattacker, sabotage, informationspåverkan och andra former av hybridhot.

SE-Alert ska nå människor där de befinner sig
Som en del av utvecklingen av befolkningsskyddet införs nu SE-Alert, ett nytt system för utskick av Viktigt meddelande till allmänheten (VMA).

Tekniken bygger på så kallad cell broadcast, vilket innebär att meddelanden skickas direkt till mobiltelefoner inom ett avgränsat geografiskt område. Till skillnad från sms påverkas inte funktionen av hur många människor som samtidigt försöker använda mobilnätet.

När ett VMA skickas via SE-Alert kommer mobiltelefoner inom det aktuella området att avge en särskild signal och visa information om den aktuella händelsen samt vilka åtgärder som bör vidtas.

Systemet fungerar oberoende av mobiloperatör och kräver varken app, registrering eller abonnemang. Alla kompatibla mobiltelefoner som befinner sig inom området kan ta emot meddelandet.

Det innebär att myndigheter får en snabbare och mer träffsäker möjlighet att nå ut med viktig information vid exempelvis kemikalieutsläpp, naturkatastrofer, omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet eller ytterst vid krig.

Fokus flyttas från myndigheter till samhällsförmåga
Enligt Myndigheten för civilt försvars senaste lägesbedömning har det civila försvaret tagit flera viktiga steg framåt under 2025.

Det som särskilt utmärker utvecklingen är att arbetet i allt större utsträckning handlar om att stärka samhällets samlade förmåga snarare än enskilda myndigheters interna beredskap.

Under året har flera myndigheter och samhällsaktörer genomfört omfattande åtgärder för att öka robustheten och uthålligheten inom sina respektive ansvarsområden.

Fler utbildas för att stärka totalförsvaret
En viktig del av uppbyggnaden handlar om personalförsörjning.

Under året har civilpliktiga utbildats inom bland annat räddningstjänst och energiförsörjning. Samtidigt har myndigheter utvecklat lösningar för personallån mellan organisationer och stärkt samarbetet med frivilliga försvarsorganisationer.

Tillgången till utbildad personal är en av de viktigaste faktorerna för att samhället ska kunna fungera under långvariga kriser eller i krig.

Ökad robusthet i samhällsviktig verksamhet
Parallellt med personaluppbyggnaden genomförs investeringar för att minska sårbarheten i kritiska funktioner.

Myndigheter och andra aktörer har bland annat byggt upp beredskapslager, stärkt försörjningsberedskapen och säkrat tillgången till viktiga varor och tjänster. Investeringar har också gjorts i alternativa ledningsplatser och fysiskt skydd för kritisk infrastruktur.

Flera verksamheter har dessutom fastställt hur de ska organiseras och ledas vid höjd beredskap och krig, vilket skapar bättre förutsättningar för snabba beslut och effektiv samordning när samhället utsätts för påfrestningar.

Ett arbete som kommer att fortsätta under många år
Trots de framsteg som gjorts är myndigheternas bedömning att utvecklingen behöver fortsätta i hög takt. Kraven på det civila försvaret är idag betydligt högre än för bara några år sedan och kommer sannolikt att fortsätta öka.

Arbetet med att stärka Sveriges motståndskraft handlar därför inte om en enskild satsning eller reform, utan om ett långsiktigt utvecklingsarbete som kommer att pågå under många år framöver.

Införandet av SE-Alert är ett exempel på hur nya resurser nu omsätts i konkret förmåga. Genom att stärka möjligheten att snabbt varna och informera människor ökar samhällets förmåga att skydda liv och hälsa – oavsett om det handlar om olyckor, kriser eller ytterst krig.

Här finner Ni mer information.

Informationen kommer från Myndigheten för civilt försvar.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.