Den största reformen av det svenska straffsystemet

Regeringen har beslutat om både en lagrådsremiss och en proposition som utgör centrala delar i en omfattande omläggning av svensk kriminalpolitik. Reformpaketet innebär en genomgripande förändring av straffsystemet med tydlig inriktning mot skärpta straff, ökad konsekvens och ett större fokus på allvarlig brottslighet, särskilt sådan med koppling till kriminella nätverk. Förslagen bygger i huvudsak på Straffreformutredningens betänkande från 2025.

Avskaffad mängdrabatt och skärpt syn på flerfaldig brottslighet
En central förändring är att den så kallade mängdrabatten föreslås avskaffas. I dagens system får den som döms för flera brott ofta ett lägre sammanlagt straff än summan av de enskilda brotten, eftersom varje ytterligare brott ges minskad betydelse.

Regeringen vill i stället att varje brott ska få ett tydligare genomslag i straffmätningen. Utgångspunkten blir att straffvärdet för varje brott läggs samman, varefter domstolen gör en samlad proportionalitetsbedömning. Som riktmärke anges att straffet som minst bör motsvara summan av de tre allvarligaste brotten. Syftet är att markera allvaret i upprepad brottslighet och stärka rättssystemets reaktion.

Nytt påföljdssystem och införande av villkorligt fängelse
Reformen innebär också ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. En ny påföljd – villkorligt fängelse – föreslås ersätta dagens villkorliga dom och skyddstillsyn samt den nuvarande presumtionen mot fängelse.

Modellen innebär att domstolen först fastställer ett fängelsestraff, men att verkställigheten i vissa fall kan göras villkorlig. Den dömde kan då i stället bli föremål för olika tilläggssanktioner, såsom övervakning, samhällstjänst eller böter. Vid återfall eller brott mot villkoren kan det villkorliga beslutet upphävas och straffet verkställas i anstalt.

Samtidigt tas den tidigare utgångspunkten – att fängelse ska undvikas när det är möjligt – bort, vilket förväntas leda till en mer frekvent användning av fängelsestraff.

Hela straffskalan ska utnyttjas
Regeringen föreslår även förändringar i hur straffvärdet bestäms. Bedömningen ska bli mer differentierad och i högre grad beakta försvårande omständigheter, såsom stor skada, hög risknivå eller att brottet riktats mot särskilt utsatta personer.

Konsekvensen blir att straff oftare kommer att placeras högre upp i straffskalorna än i dag, med ambitionen att hela skalan – inklusive maximistraffen – ska användas i praktiken.

Begränsning av strafflindring
Vissa så kallade billighetsskäl för strafflindring föreslås tas bort. Det gäller bland annat hänsyn till hög ålder, nedsatt hälsa, arbetsrättsliga konsekvenser eller lång tid mellan brott och lagföring. Dessa omständigheter kan i vissa fall fortfarande få betydelse, men då främst vid bedömningen av om ett fängelsestraff ska göras villkorligt.

Sammantaget bedöms reformen leda till att fler personer döms till fängelse och att strafftiderna generellt blir längre.

Särskilda åtgärder mot organiserad brottslighet
I en parallell proposition föreslår regeringen ytterligare skärpningar med tydligt fokus på brott kopplade till kriminella nätverk. En ny generell straffskärpningsregel införs, som ska tillämpas när brott har koppling till organiserad brottslighet.

Utgångspunkten är att straffvärdet i dessa fall ska bedömas som dubbelt så högt som annars. Samtidigt utvidgas befintliga straffskärpningsregler för bland annat skjutningar och sprängningar, så att de omfattar fler situationer.

Skärpta straffskalor och livstidsstraff i fler fall
Propositionen innehåller även förslag om att skärpa straffskalorna för ett femtiotal brott. Det gäller såväl grova vålds- och sexualbrott som allvarliga ekonomiska brott, exempelvis grovt bedrägeri, grov stöld och grovt skattebrott. I flera fall höjs minimistraffen, exempelvis från sex månader till ett års fängelse.

Därtill föreslås att livstids fängelse ska kunna dömas ut vid upprepade särskilt allvarliga brott, såsom synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt, även om livstid inte ingår i straffskalan för de enskilda brotten.

Utvidgad häktningspresumtion
Reglerna om häktning föreslås också skärpas. Presumtionen för häktning – det vill säga att en misstänkt normalt ska häktas – utvidgas till att omfatta fler brottstyper, däribland grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Även vissa förberedelse- och försöksbrott med höga minimistraff inkluderas.

Syftet är att säkerställa att personer som misstänks för allvarlig brottslighet inte kan fortsätta begå brott, undanröja bevis eller påverka utredningen.

Ikraftträdande och genomförande
Lagändringarna föreslås träda i kraft successivt. Reformen kopplad till lagrådsremissen ska kunna införas i takt med att Kriminalvården bygger ut sin kapacitet, medan förslagen i propositionen föreslås börja gälla den 1 augusti 2026 – tidigare än vad utredningen ursprungligen föreslog.

Här finner Ni mer information.

Informationen kommer från Regeringskansliet.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.