Den kriminella infrastrukturen kartlagd
Den organiserade brottslighetens strategier blir alltmer avancerade. I den gemensamma lägesbilden från 14 myndigheter beskrivs en kriminell infrastruktur där de kriminella bland annat använder falska identiteter och företag för att tvätta brottsvinster. Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser är andra exempel på kriminell infrastruktur.
Mest samhällshotande brottsområden
Lägesbilden beskriver sex typer av kriminell infrastruktur. Fem av dessa återfinns inom brottsområdena momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet.Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. De tydligaste exemplen är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter, men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter. Inte sällan finns möjliggörare bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.
De kriminellas förväntade anpassning
Enligt rapporten förväntas flera förflyttningseffekter förstärkas, där de kriminella anpassar sig för att undgå lagföring. Några exempel är att begå brott med hjälp av stiftelser och ideella föreningar, att skydda sina tillgångar genom oriktiga handlingar och identiteter samt att uppehålla sig och flytta verksamhet utomlands, särskilt till länder utan utlämningsavtal.
Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, fler insatser mot möjliggörare och att förstärka internationell samverkan i brottsbekämpningen. Både i myndigheternas enskilda arbete och i den myndighetsgemensamma satsningen pågår flera initiativ för att stärka insatserna mot den problembild som lägesbilden målar upp.
Fakta: Organiserad brottslighet bygger kriminell infrastruktur
Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år för att inrikta arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I lägesbilden beskrivs sex typer av kriminell infrastruktur som utmärker den mest samhällshotande organiserade brottsligheten:
- Företag som brottsverktyg
- Penningtvätt
- Identitets- och dokumentbedrägerier
- Korruption och otillåten påverkan
- Våld och hot
- Motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring
Rapporten bygger bland annat på uppgifter från de sju regionala underrättelsecentrumen och det nationella underrättelsecentret, samt de underlag som Sverige har bidragit med till Europols hotbildsbedömning Socta som presenterades i mars 2025.
Informationen kommer från Skatteverket.
För frågor eller information, kontakta Altea AB