Branscher med flest dödsolyckor
De senaste tio åren har drygt 400 personer i den svenska arbetskraften och 90 övriga som jobbat i Sverige dött i arbetsolyckor. Under pandemiåret 2020 var det rekordfå dödsolyckor, totalt 29, men hittills i år har 23 personer drabbats. Lastbilsförare är mest utsatta.
Arbetsmiljöverket har analyserat de sammanlagt 404 arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade i svensk arbetskraft åren 2011 till 2020. Under samma period förolyckades ytterligare 90 personer på jobbet i Sverige, som inte ingår i den svenska arbetskraften och därmed inte finns med i den här statistiken.
Rapporten visar att det framför allt är män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor på jobbet. Under den senaste tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män. De flesta dödsolyckor sker i mansdominerande branscher.
Mest drabbade branscherna
Under 2011-2020 var fyra branscher mest drabbade av olyckor med dödlig utgång:
- Byggverksamhet
- Jord- och skogsbruk
- Tillverkningsindustri
- Transportverksamhet
Den vanligaste händelse som ledde fram till en dödsolycka var förlorad kontroll över transportmedel. Det kan handla om trafikolyckor eller att någon blir påkörd utanför fordonet eller kläms under flak. Många dödsolyckor har även inträffat i samband med lossning och lastning, fall från tak, föremål som ramlat ner eller förlorad kontroll över maskiner. Statistiken visar att det inträffat flest dödsolyckor i arbetet på onsdagar och torsdagar.
Lastbilsförare har varit mest utsatta för dödsolyckor över tid, sammanlagt 66 lastbils- och långtradarförare har förolyckats på jobbet de senaste tio åren. Andra drabbade yrken är växtodlare och djuruppfödare, byggnads- och anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, skogsbrukare, underhållsmekaniker, maskinreparatörer, VVS-montörer och brandmän.
Brister vid olyckor
Arbetsmiljöverkets tidigare analyser visar att dödsolyckor i arbete ofta sker i samband med en avvikelse från hur man vanligen agerar, samtidigt som det har funnits brister i säkerhetsåtgärderna. Det kan vara brister i arbetsledning, instruktioner eller att de instruktioner som finns inte är kända eller inte följs.
Antal dödsolyckor i arbete, 2011-2020
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| I svensk arbetskraft | 58 | 45 | 35 | 41 | 34 | 37 | 44 | 50 | 36 | 24 |
| Övriga | 4 | 9 | 13 | 12 | 10 | 8 | 11 | 8 | 10 | 5 |
| Totalt | 62 | 54 | 48 | 53 | 44 | 45 | 55 | 58 | 46 | 29 |
Övriga: Här ingår dödsolyckor i arbetet där de förolyckade inte ingår i den svenska arbetskraften, till exempel värnpliktiga, intagna för vård i kriminalvårdsanstalt med flera. Här ingår också anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige men registrerade i andra länder och som därmed ingår i dessa länders statistik över dödsolyckor.
|
Yrken med flest dödsolyckor på jobbet 2011-2020, antal personer i svensk arbetskraft |
|
Läs mer i rapporten om arbetsolyckor 2011-2020
Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.
För mer information, kontakta Altea AB.