Arbetsrättsmål – mars 2026
Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under mars 2026. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.
AD 2026 nr 12
En arbetstagarorganisation har krävt skadestånd av en arbetsgivare för brott mot 6 c § anställningsskyddslagen, som innehåller regler om skyldighet för arbetsgivare att inom viss tid efter det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information om anställningsförhållandet. Enligt arbetstagarorganisationen har arbetsgivaren brutit mot det angivna lagrummet genom att, i förhållande till vissa angivna arbetstagare som varit anställda i mellan sex och arton år, antingen lämna ut anställningsavtal med påstått felaktig uppgift om från vilken dag anställningen gäller, eller utfärda men inte lämna ut sådan handling. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarorganisationens framställning inte kan anses innefatta tillräcklig grund (laga skäl) för kraven (käromålet), och har därför avslagit arbetstagarorganisationens krav (talan) utan utfärdande av stämning.
AD 2026 nr 18
En myndighets personalansvarsnämnd beslutade om en disciplinpåföljd i form av löneavdrag med 1 958 kr. Tvisten har rört om målet ska handläggas som ett förenklat eller ordinärt tvistemål. Arbetsdomstolen har funnit att en disciplinpåföljd i form av löneavdrag inte är någon privaträttslig fordran, och parterna disponerar inte över frågan i rättegången, eftersom en domstol som prövar frågan om disciplinpåföljden är skyldig att självständigt avgöra om den anställde har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som motiverar en disciplinpåföljd. Ett mål om disciplinpåföljd är därför inte något dispositivt tvistemål och kan därmed inte handläggas som ett förenklat tvistemål. Målet ska därför handläggas som ett ordinärt tvistemål.
AD 2026 nr 19
Fråga om en anställd hos ett försäkringsbolag har gjort otillåtna slagningar i bolagets kundhanteringssystem och om bolaget hade laglig grund att avskeda den anställda på grund av dem, alternativt sakliga skäl för uppsägning. Även fråga om den anställdas privatekonomiska situation har utgjort sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att slagningarna i och för sig var otillåtna och att den anställdas agerande var klandervärt. Domstolen har gjort en bedömning av hur allvarligt brottet mot anställningsavtalet var och, med hänsyn till bl.a. syftet med agerandet och att det var en engångsföreteelse, funnit att det inte fanns tillräckliga skäl för avskedande. Arbetsdomstolen har vidare funnit att varken de otillåtna slagningarna eller den anställdas privatekonomiska situation, sedda var för sig eller i kombination, utgjorde sakliga skäl för uppsägning. Arbetsdomstolen har därför ogiltigförklarat avskedandet. Eftersom det funnits skäl att rikta allvarlig kritik mot den anställda för de otillåtna slagningarna har Arbetsdomstolen bestämt det allmänna skadeståndet för det ogrundade avskedandet till ett lägre belopp än normalt.
AD 2026 nr 21
En lagermedarbetare avskedades efter att ha kört truck före och efter att han på arbetsplatsen lämnat ett slumpmässigt drogtest i saliv som sedan visade positivt för amfetamin. Arbetsdomstolen bedömde att det positiva provresultatet var tillförlitligt och att lagermedarbetaren medvetet (med uppsåt) hade brukat amfetaminet. Arbetsdomstolen uttalade att det normalt finns skäl för avskedande när en arbetstagare, som har arbetsuppgifter som är påtagligt farliga eller olagliga att utföra under påverkan av narkotika, har narkotika i kroppen på arbetet. Eftersom den truckkörning som lagermedarbetaren utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet. Detta gällde enligt Arbetsdomstolen trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg, eftersom det i dagsläget inte finns någon testmetod som kan mäta graden av påverkan av amfetamin.
AD 2026 nr 23
2015 års avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK omfattar inte klausuler av typen förbud att värva den tidigare arbetsgivarens kunder, oavsett hur omfattande eller konkurrensbegränsande de kan anses vara och vad de ytterst syftat till samt trots att värvande av kunder till konkurrerande verksamhet i någon mening innebär att ta befattning med sådan verksamhet. Skiljeklausulen i 2015 års avtal är därmed inte tillämplig på tvist om avtalat vite för brott mot en sådan klausul.
AD 2026 nr 24
En bestämmelse i kollektivavtal mellan SAS och Svensk Pilotförening ger piloter som, enligt ett i bestämmelsen intaget rullande schema, inte får någon semester förlagd under sommaren rätt till viss kompensation i form av bl.a. extra semesterdagar. Tvisten har rört frågan om en pilot haft rätt till kompensation enligt bestämmelsen. Piloten tillhörde den grupp som inte fick någon semester förlagd under sommaren, men han var föräldraledig en del av sommaren. Enligt SAS uppfattning har det varit en förutsättning för kompensation enligt bestämmelsen att piloten arbetat, eller stått till förfogande för arbete, hela sommaren. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsens ordalydelse inte anger något krav på tillgänglighet hela sommaren, samt att någon gemensam partsavsikt eller annat som ger anledning att frångå ordalydelsen inte har visats. Arbetsdomstolens bedömning innebär att bestämmelsen ska tolkas i enlighet med pilotföreningens uppfattning och att SAS genom att inte ge kompensationen har gjort sig skyldigt till brott mot pilotavtalet.
AD 2026 nr 25
En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal ska enligt 19 a § medbestämmandelagen fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Under sju månader lämnade ett bolag inte någon information till en arbetstagarorganisation. Arbetstagarorganisationen påstod inte att det hade inträffat något särskilt i bolagets verksamhet under den aktuella tiden. Parterna har tvistat om bolaget har brutit mot 19 a § medbestämmandelagen. Med hänvisning till att det i målet inte visats att någon särskild händelse hade inträffat och att det inte heller påståtts att bolaget avsåg att fatta något beslut som kunde påverka arbetstagarorganisationens medlemmar under perioden, fann Arbetsdomstolen att det inte fanns skyldighet för bolaget att lämna någon information till arbetstagarorganisationen under den aktuella tidsperioden. Arbetsdomstolen uttalade även att information ska lämnas fortlöpande innebär att information ska lämnas så snart det kan ske, inte vid fast bestämda tidpunkter.
AD 2026 nr 27
En arbetstagare överlämnade, på arbetsgivarens begäran, ett belastningsregisterutdrag till arbetsgivaren, som denne läste. Arbetsdomstolen har funnit att enbart ta emot och läsa belastningsutdraget inte omfattas av dataskyddsförordningen.
Informationen kommer från Arbetsdomstolen.
För frågor eller information, kontakta Altea AB.