Användningen av unika föreskrifter utvärderas
När föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö kom för över sex år sedan satte de fokus på arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. En utvärdering visar att föreskrifterna mottagits väl av arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Trots det överlag positiva mottagandet finns vissa utmaningar.
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som infördes 2016, är unika i ett internationellt perspektiv. OSA-föreskrifterna syftar till att bland annat säkerställa att det finns kunskap hos varje arbetsgivare att hantera och förebygga risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskrifterna tar ett helhetsgrepp kring arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa orsakad av för hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Det är vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress, arbetssjukdomar och sjukskrivningar idag.
Positivt mottagande
Idag presenteras den första av två rapporter om utvärderingen av OSA-föreskrifterna. Första utvärderingsdelen har ett externt perspektiv på användningen av OSA-föreskrifterna. Utvärderingen bygger på underlag från fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare, företagshälsovården och övriga intressenter om hur de tillämpar föreskrifterna och hur de jobbat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för sex år sedan.
Utvärderingen visar att föreskrifterna mottagits väl av arbetsmarknadens parter. De beskriver att föreskrifterna fyller en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Flertalet är också positiva till att föreskrifterna utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Utvärderingen visar också att många av OSA-frågorna löses på arbetsplatsen i dialog mellan arbetsgivaren och skyddsombuden innan det blir en fråga för Arbetsmiljöverket.
Genusperspektivet behöver belysas mer
Inom vissa sektorer, som hälso- och sjukvården och omsorgen, kvarstår problemen även om medvetenheten är hög och själva arbetsmiljöarbetet med att undersöka och riskbedöma har kommit långt. I utvärderingen framkommer också att det är svårt att förebygga risker för kränkande särbehandling. Ett skäl som uppges är att föreskrifterna inte anger exakt vilka beteenden som är kränkande särbehandling. Både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna beskriver också att hantering av kränkande särbehandling försvåras av att flera lagstiftningar kan gälla samtidigt.
Det efterfrågas mer stöd och vägledning i arbetet med OSA-föreskrifterna. Här behöver Arbetsmiljöverket och våra intressenter hjälpas åt för att minimera riskerna och skapa en god arbetsmiljö för alla.
Arbetsmiljöverket har fört samtal och fått underlag från fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare och övriga intressenter som berättar hur de tillämpar föreskrifterna och hur de arbetat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för sex år sedan.
Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.
För mer information, kontakta Altea AB.