• 013 -16 30 30

Nytt regelverk för arvsfrågor

2014-10-22
EU:s nya arvsförordning kommer att träda i kraft den 17 augusti 2015. Den innebär att (nästan) alla EU-länder inklusive Sverige får gemensamma IP-regler på arvsområdet. Storbritannien, Irland och Danmark, har ställt sig utanför förordningen. Förordningen kommer att i Sverige kompletteras av den nya internationella arvslagen (IAL), vilken träder i kraft samma dag. IAL kommer att ersätta våra nuvarande lagar från 1930-talet. Ikraftträdandet av förordningen och IAL innebär stora förändringar på det internationella arvsrättsliga området. Den fria rörligheten för personer inom EU hindras av vitt åtskilda materiella rättsregler till snåriga bestämmelser om internationell behörighet eller lagvalsklausuler, mångfalden myndigheter som får handlägga arvskiften med anknytning till flera länder och att de olika bestämmelserna kan leda till en uppsplittring av kvarlåtenskapen. Många människor möter stora problem när de vill åberopa sina rättigheter i samband med arv som omfattar flera länder. De olika bestämmelserna gör det också svårt att fullt ut tillämpa civilrättens sakrättsliga bestämmelser, något som enligt EG-domstolens fasta rättspraxis ingår i de grundläggande fri- och rättigheter som domstolen har att bevaka. Syftet med det här förordningen är att ge personer som uppehåller sig i EU möjlighet att ordna upp sina arvsrättsliga förhållanden i förväg och att garantera en effektiv bevakning av rättigheter för arvingar, testamentstagare, övriga anhöriga samt fordringsägare i dödsboet. Genom arvsförordningen inrättas ett europeiskt arvsintyg. Det europeiska arvsintyget avser att främja snabba, smidiga och effektiva avgöranden i gränsöverskridande arvsärenden genom att ge berörda personer, såsom arvingar, testamentstagare, testamentsexekutorer och boutredningsmän, ett enkelt sätt att bevisa sin ställning och/eller sina rättigheter och befogenheter i en annan stat, där t.ex. kvarlåtenskapen är belägen. Arvsintyget är inte ett obligatoriskt dokument och avser inte heller att ersätta nationella dokument som används för liknande ändamål i medlemsstaterna. Ett arvsintyg har dock rättsverkningar i alla medlemsstater utan att det krävs något särskilt förfarande. Utredningen föreslår att Skatteverket anförtros uppgiften att utfärda arvsintyg i Sverige. En annan nyhet enligt förordningen är att den avlidnes hemvist som huvudregel avgör vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan, dvs styr fördelning av arvet. Man frångår alltså nu gällande medborgarskapsprincip. Testamenten som skrivits före datum för ikraftträdande omfattas, om testatorn avlider sedan förordningen trätt i kraft. Det är således viktigt att se över såväl redan tidigare upprättade testamenten som nya. Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.